SVT sänder direkt om attackerna i Paris. Detta är fruktansvärt, det är så jävla stort så jag sitter här och försöker ta in allt.

Flera olika skjutningar, det updaterades hela tiden, det skedde igen och igen, det sköts människor dog.

Man pratar om att åtta av IS krigarna dog i detta. Vilket för dom är en heder...Att dö när du slåss är något som är hedesvärt för IS soldater.

I Sverige släpper vi in svenskar som varit och krigat med IS och vill komma tillbaka.

Vi har alltså såna här fruktansvärda människor i vårat Sverige.

Svensk polis säger att sverige inte behöver vara "oroliga", nånstans tvekar jag faktiskt.

Ska man undvika alla stora event?
Julhandeln?

Igår såg jag whitesnake i en arena, vid samma tillfälle hölls en spelning i paris med över 1000 människor, där det plötsligt började skjutas...Tänk om det hade skett igår på Hovet, där jag var...Började snabbt tänka hur man hade flytt, fanns ingenstans man kunde gömma sig där vid de minimala uppfällda stolarna.

Fyfan.

Jag kan inte riktigt ta in allt, det är för stort just nu...

Hur många skjutningar har skett?

Gränskontroll känns ju jävligt vettigt nu.

IS har härjat på så jävla många platser så jag tycker också att det är viktigt att tänka på det, Paris är inte först..och inte sist.

PRAY FOR THEM ALL.

Vi käkade innan för att sedan ta oss mot Hovet för att se Whitesnake.

Är inget band jag är så förtjust i men går för min pappas skull.

Pappa går sällan ut och behöver verkligen lite livsenergi i sitt liv.

Vi tog en varsin dricka på puben i närheten och plötsligt såg man pappas axlar sänkas och han log stort och sa"nu lever jag".

Min pappa har mått dåligt i många år, hans sambo är psykiskt sjuk och han har tagit hand om henne i 8 år  nu och har glömt bort sig själv.

Musiken var hög och det var fullt med folk, men det var som om min pappa tog upp hela rummet.

Han var så lycklig just där och då, för sin whiskey och hårdrock.

Han upprepade flera gånger hur jävla glad han var att han kom ut på det här, att han tog steget och gick iallafall(han hade tidigare försökt överttala mig om att gå med min pojkvän istället).

Whitesnake var inge vidare, men det spelar ingen roll för jag fick vara där med min pappa.

Jag såg på honom han blundade och njöt och mina ögon fylldes med tårar.

Älskade pappa.

Min pappa som är så egen, så älskvärd, så empatisk och som aldrig aldrig varit arg på mig.

Hela min kropp fylls med kärlek när jag ser på min pappa. Att han bjöd mig på denna spelning, att han ville gå med mig.

Senast jag var ute var för ett år sen, säger han, när du och jag var och käkade.

Förutom det så är det tre år sedan.

Det är ju fruktansvärt.

Älskade pappa, jag såg på honom samtidigt som mensvärken gnagade på mina äggstockar och jag blev påmind om verkligheten, att vi misslyckats...igen.

Tankarna försvann där under spelningen bredvid min pappa.

Det gick inte.

Jag tog hormoner, sju miljoner spermier sprutades in i min livmoder, en spruta skapade ägglossning.

Vad gör vi för fel?!

Men en fantastisk kväll som fick mig att se min pappa lycklig, fast det själv känns som att jag snart går sönder.