Tillbaka på jobbet idag.

Gick upp tidigare för att äta frukost(som jag aldrig gör hemma) tuggade långsamt och kände efter om magen klagade.

Inget.

Åkte iväg till jobbet.

Har haft otroligt kort stubin och dåligt tålamod idag, det går INTE ihop med att jobba med barn.

Det la sig fram emot eftermiddagen, som tur var.

Köpte proviva och drack och magen kändes gladare.

Efter lunch fick jag springa på toa.

Berättade för min kollega att jag fått yrsel igår

-Åhh du kanske är gravid, ÅÅÅÅ TÄNK OM DU ÄR DET, ,va gulligt.

Nej alltså, jag är bara bajsnödig.

Så sa jag ju inte...utan jag sa bara äsh då.

Syster ringde idag. Jag pratade på om min mage och hur konstig den var...hon var typ tyst och sa sen.

JAMEN säg då, har du fått mens?!?!

Alltså den är beräknad på lördag.

Jaha, fan jag har räknat fel, säger hon.,Åh jag trodde det var igår, men jag vågade inte ringa.

Jag känner inget längre, inga hugg eller något nytt, så jag är rätt säker på att det inte är något.

Känns som syrran är väldigt hoppfull denna gången, känns som man gör henne ledsen också:/

E åker hem idag, hans systerdotter fyller år imorgon och dom ska fira.

Vilket betyder att han inte kommer att vara här när jag får mensen på lördag, men äh...ska nog gå bra att trösta mig själv.

Magen är fortfarande i uppror.
Dricker proviva