Igår var jag sådär stormkär i min pojkvän.

Jag är inte det jämt, sådär så det pirrar så det var en härlig känsla.

Intensiv dag på jobbet, vi städade gården med barnen och grillade hamburgare.

Kom hem och jag och E startade grillen och grillade lite, korv och halloumi.

Var mysigt att sitta ute en stund och prata och äta lite grillat.

Sen åkte han till sin mamma, som har bråkat med sin man så hon behövde sällskap..

Lite trisst att han åker nu när jag är ledig och ville göra något.

För ett tag sedan så beställde jag en babybox från babyfroffsen och apoteket, det gick fort och jag fick ett mail om att jag redan kan hämta ut dessa:)

Hade jag vetat att det gått så fort så hade jag nog väntat lite...Apoteket hjärtat läste jag tar åtta veckor.

Idag blir det iallafall att åka iväg till affären och handla något gott till ikväll då det nog blir film och mys med mig själv.

Ska ju inte "unna mig" så jävla mycket då jag måste vara vaksam med vikten, ska inte gå upp så mycket under graviditeten eftersom jag var tjock innan.

Imorgon ska jag nog äntligen få umgås med lite vänner och få sjunga karaoke, det var ett tag sen vi umgicks och det känns härligt att få ses igen:)

Sen på lördag så ska jag på seriemässa, så jävla kul! Dessutom så ställer min kusin ut sina verk, hon är serietecknare

Min syster kommer med tåget hit och vi går dit tillsammans, sen åker vi och kollar på kusinens bebis som föddes i mars.

(där mamman inte bjöd mig på bayshowern för hon trodde jag inte gillade henne)

Sen på kvällen fyller min kompis år, som jag inte pratat med på länge länge.

Han sa en rätt plump sak om min pojkvän vilket jag påtalade för honom, men han bad inte direkt om ursäkt utan var mmer sur på personen som hade berättat detta för mig.

Det är synd, men jag har sagt att det inte var okej och liksom fått ur mig det jag ville.

E är varken glad eller sur men är absolut inte sugen på att träffa min kompis.

Men vi har varit kompisar i många år och han fyller år så jag åker dit och säger grattis:)

Igår samlade vi alla krafter och ställde ut endel på loppis!
Jag övningskörde dit och vi hade fem sopsäckar och två flyttkartonger, mestadels kläder.

Det var en chansning att stå igår, eftersom det var valborg och fint väder så kunde det bli så att det inte kom så mycket folk, och så blev det, inte så himla stor uppslutning.

Och vi stod i centrumet nära mitt jobb så det var en  heldel föräldrar och elever, pratade med en säljare och hon sa att hon stått andra dagar och att det var fler folk då...

Också lite speciellt att jag mest hade kläder i stora storlekar.

Men det var skönt att bli av med endel, blev otroligt billigt där emot slutet för man vill ju inte ta hem grejerna igen.

Helt nya skor såldes för 50 spänn och leopard gummistövlar med foder, aldrig använda, 60 kr.

Men om man räknar bort kostanden för bordet så tjänade vi nästan 500 kr, helt okej:)

Det var riktigt mysigt och kul att stå, längesen jag och E gjorde något ihop och detta var kul.

Mitt humör var på topp trots att jag har en envis förkylning som inte vill ge med sig.

Har dock fuckat upp rejält med maten nu senaste, men jag försöker se det positivt och att jag får skärpa mig.

Jag har ätit kokosboll på jobbet, tre stycken!
Köpte en påse gott och blandat.

Igår åt jag pizza...Och det som varit förut är ju att jag ätit en halv barnpizza och somnat direkt av dumpning.

Nu var det inga problem alls.

Jag har läst att man kan klara av mat på ett annat sätt när man är gravid, vissa kan äta vad som, andra reagerar på sånt dom innan inte reagerat på.

Så allt detta åt jag under en vecka..känns inte speciellt bra, men det var val jag gjorde och ingen idé att gräva ner sig.

Efter loppisen var jag rätt slut, hade gått upp tidigt och sovit hackigt.

E åkte till en kompis.

Han ringde sen och sa att det var kaos, kompisen var full och det gör mig rätt sur att han ska berätta det, för jag blir orolig.

Kanske sover jag hemma säger han, det gör mig galen..Jag vill inte KANSKE att han sover hemma, gillar inte att han kommer när jag ligger och sover, då vill jag hellre att  han sover borta.

Det är alltid kaos med min pojkväns vänner, varför har han inga normala vänner?
Flera av dom är lojala och snälla, men dom hamnar så ofta i skit.

Trisst att en bra dag med loppis gjorde att jag blev sur på E, och han tjatar om att jag inte ska vara orolig.

Ni ska se hur HAN är när jag är ute på krogen, blir jätte orolig om jag inte ringer när  jag är påväg hem.

Oh well, ny dag.

Maj innebär en heldel händelser, bla detta:

Ny tid hos barnmorskan, vetinte riktigt vad vi ska prata om men kul att göra saker som påminner mig om graviditeten och bebis!

Möhippa för min kompis. Det är lite strul med VAD vi ska göra, folk hoppar av och tycker det är för dyrt..Men blir det som planerat så ordnar vi en möhippa för henne 21 maj.

Min kompis fyller 32. Vi har inte pratat på ett tag och glidit ifrån varandra. Men jag tänkte att jag går dit och ger en blomma och kollar läget...Är hemmafest typ, och inte så skoj o vara där nykter.

Min kusin ställer ut på seriemässan i Stockholm, hon är serietecknare och jag har aldrig haft möjlighet att komma dit förut, men nu ska jag och syrran dit nästa söndag. Efteråt ska vi till kusinen och hälsa på hans son som föddes i mars!

Bröllop.

Kusinen gifter sig i slutet på maj...behöver beställa klänning.

Rutinultraljud, så var det dags 30 maj får vi se hur bebis mår igen. Dom mäter längd, och ger ett BF datum. Har vi tur är sköterskan sammarbetsvillig och berättar för oss vilket kön det är.

Mycket saker händer i maj,  och jag älskar verkligen när jag har saker att se fram emot.

Men jisses, sen kommer juni...tiden går verkligen fort!

Imorgon kände jag mig verkligen som en död höna...hua.

E var uppe hela natten för att han envisades med att äta en hel habanero i maten igår"men jag älskar stark mat"; hahah mmm och ont i magen fick han.

Idag var det dags för samtalet till klinikchefen på folktandvården.

Receptionisten gjorde mig lite sur..Jag ringde i fredags och bad om att bli kopplad till chefen men då var han ledig, men hon sa att ring igen på måndag vid halv nio så kopplar jag dig...inga problem alltså..

Idag när jag ringde, svarade en annan kvinna och bara"jaha väntar han ditt samtal", som om det vore kungen liksom?
Nej svarade jag men jag skulle ringa idag

Okej, är du kund här?
Jag började bli irriterad men svarade japp.

Fick då lämna mitt personnummer....förmodligen för att hon skulle kolla så jag inte ljög.

SEN fick jag lämna mitt nummer, fick minsann inte numret till honom.

Han ringde upp efter 40 min, missade samtalet för jag hjälpte en elev, han gav dock sitt nummer på svararen, no problemo.

Superbra och trevligt samtal där jag var tydlig med att jag gjort fel för jag inte hade koll på mitt autogriro men att dom även gjort fel som inte kallat mig till en förfrågan om förlängning av försäkringen.

Så imorgon ska jag dit, kostnadsfritt lovade han, så ska hon göra en bedömning av mina tänder och se vad försäkringen nu kommer att landa på.

Idag betalar jag 59 kr i månaden och jag tycker det är supervärt!

Känns skit bra faktiskt men är en tokig tid jag ska dit på så ja kommer vara borta hela fm från jobbet.

Så dumt att man har ångest för det, jag vet ju att min kollega klarar sig utmärkt!

Vi har varit ute  mycket idag vilket har varit skönt för förkylningen.

Nu när jag kom hem åt jag det som jag alltid äter när jag börjar bli sjuk.

Falukorv, paprika, vitlök som jag steker...häller på vatten och buljong...river över ingefära:)

Men nu ska jag ta lite astmamedicin och en skön dusch så jag kan krypa ned tidigt i sängs.

Igår övningskörde jag med pappa, hade egentligen ingen lust då han har en förmåga att inte direkt peppa en när man kör.

Något som min pappa gör i princip varje gång vi kör är dessa två saker, som gör mig galen.

1. vi åkte in på mekonomen för att han hade något ärende där...Inte nog med att han ropar VÄNSTER precis när jag ska svänga, alltså INGEN framförhållning alls...Utan när vi ska därifrån så frågar jag hur jag ska köra och han svarar"du får testa dig fram, hur hade du gjort om jag inte var här...en dag kommer du vara ensam och har ingen att fråga"

MEN JAG ÖVNINGSKÖR, jag är en ELEV, du är en LÄRARE, jag ska kunna fråga dig!!

2. Han har verkligen i princip noll koll på när jag kör, glömmer jag byta fil så frågar han varför jag glömde, skulle liksom underlätta om han kunde påminna mig.

Sen dom där kommentarerna att jag liksom inte får fråga, han säger "kör mot stockholm", men vart är det?
Jag är inte riktigt där ännu att jag har koll på trafiken, filbyte, hastighet OCH kolla vägskyltar.

Eller...."kör vart du vill, låtsass att du kör själv"

Men jag vetinte vart jag vill köra!?

När jag kör med min moster så sätter hon sig i bilen och direkt berättar tanken om hur hon tänkt att jag ska köra. Precis som en körskollärare.

Men jag känner nog att jag måste rikta in min körning lite mer, träna på specifika saker än "vardagskörningen".

Min moster och jag tränar på backning nu, vilket är skit bra..och svårt.

Skulle ALDRIG kunna backa med pappa.

Men steget att gå längre.....boka på körskola för teori..uppkörning..känns så långt, ett steg svårt att ta.

Jag har ju allmänt svårt att ta stora beslut och verkligen TA steget.

Men jag tror jag ska boka in mig på en körlektion och höra lite deras åsikter....Ska testa en ny skola nu än den jag kört två lektioner på.

Sen känner jag ju en otrolig stress, för snart blir min mage större och då kanske jag inte ens får plats bakom ratten.

Sommaren är fullbokad på de flesta körskolor och sen är jag jätte stor och sen kommer bebis.

Sånt här skapar verkligen en inre stress för mig.

Fy, började redan att må dåligt igår kväll, snorig och ont i halsen...suck

Imorgon gäller det!
Då ska jag ringa klinikchefen och prata om min frisktandvård.

E sa att han skulle följa med mig till tandläkaren när jag ska göra rotfyllning, haha jag tänkte inte mer på det sen kom jag på, hur många 31åringar har med sig sin partner in?
Sen är det ju så sjukt trångt när dom håller på, när jag tog tandsten sist så höll tandläkaren på och skrapade och sen en sköterska bredvid lutandes och sög i min mun med nån sug-grej.

Det var trångt för dom två, så E får nog inte plats.

Däremot var det otroligt lockande med tanken på att jag ska ha musik i öronen, det tror jag tammefan att jag ska ha, det är ju det där hemska ljudet som är så jobbigt..Och det faktum att jag får spykänsla helatiden så ögonen tåras.

Är som så jävla obehagligt att ligga ned och få spykänsla, än om du sitter upp.

Så imorgon har vi utedag med kidsen så blir lite problematiskt att gå iväg och ringa, men jag får försöka fixa det.

Igår var jag nere i källaren och skulle röja lite igen..Det är typ 70% kläder där nere och mycket har jag inte gått igenom på många år...

Men så fanns det kartonger, som jag igår gick igenom.

Hittade en kartong som i princip var full med mammas gamla papper och grejer, slängde allt.

Hittade våra gamla pass från när vi var barn, hittade min mattebok från 3an och massa grejer från skoltiden, kul:)

Hittade en gammal kalender från min mamma, från 2005.

Hon hade använt den som dagbok och jag satte mig och läste.

Den var full av bitterhet, de flesta dagarna hade hon skrivit in hur hon skulle jobba, men också nån form av gnäll.

Gnäll på att hon är sjuk, sjukhusbesök, hur dumma hennes kompisar är som aldrig ringer osv..

Bläddrade och bläddrade och såg inget inlägg om hur fint vädret var eller hur kul en fest var.

Hon skriver om olika män hon träffar, på två månader läser jag tre olika namn.

Hon skriver om "29åringen" som hon träffar på en kryssning(min mamma är alltså vid detta tillfälle 46) hon skriver att mestadels av kryssningen tillbringas i hytten...."fniss".

Hon skriver om att hon hoppas dom ses igen, och det gjorde dom...och han var ju en okej kille..för han bjöd ju på allt.

Så otroligt barnsligt och pinsamt att läsa hennes anteckningar.

Hon skriver om att hon minsann får göra allt hemma och jag gör ingenting.

Jag minns att jag flydde hemifrån för att jag inte orkade med mammas män och alkohol.

Hittade gamla foton när hon var på en kryssning, ögonen var dimmiga och dom var i en hytt med massa killar som var minst 15 år yngre, mådde dåligt och slängde alla foton.

Så en  hel flyttkartong, så slängde jag i princip allt.

Sen blir det att gå igenom kläderna mer, då vi har anmält oss på en loppis sista april.

Funderar på om jag ska märka ALLA kläder, blir rätt jobbigt men kanske nödvändigt?
Tror vi säkert kommer att ha med oss 5-6 sopsäckar.

Idag...eller nu är klockan efter tolv..så..igår...gick jag in i v114.

Jag har varit gravid i fjorton veckor och ingen frågar hur jag mår.

Berättade för mina 8 kollegor, dom sa grattis, men sen frågar ingen något.

Är ca 70 kollegor på de andra avdelningarna och skolan som inte vet, för det är inget man säger en snabbis när man ses på skolgården.

Min syster ringer mig varje dag, och det är underbart, frågar hur jag mår, drömmer sig bort med mig.

Och E såklart.

Men ingen annan.

Jag vet att det kanske låter konstigt och dramatiskt, som att man ska rulla ut nån röd matta för mig. Det är inte så jag menar.

Jag har väntat på detta så länge.

Jag har längtat, gråtit och varit livrädd...Nu är jag gravid, inte speciellt glad, känner inget, syns inget..Och ingen säger något....kanske inte är så konstigt då att det inte känns verkligt??

Jag går omkring och bär på ett mirakel, helt otroligt att vi blev gravida, så jag skulle så gärna vilja ha lite uppmärksamhet.

Satt utanför skolsyster idag på jobbet, skulle prata om en elev...En kollega kom förbi och vi småpratade.

Hon frågade om jag blir kvar i höst, absolut sa jag...iaf till oktober.

Jag är gravid.

ÅHH grattis, och jag fick en kram.

Jag kände mig genast sju meter längre och ville skrika ut det i korridoren.

När jag slutat jobba så stod jag och väntade på bussen och en annan kollega kom och sa"jag hörde nyheten"

Blev lite förvånad faktiskt att hon berättat för andra och fick en funderare.....hur många har hon sagt det till?

E muntrar upp mig med att"tiden kommer, sen får du mer mage och det syns mer och alla kommer att veta"

Men faktum är att det är få människor som VÅGAR fråga en tjock tjej"är du gravid"; det är liksom lite tabu.

Därför jag funderar starkt på att köpa en sån tröja med en bebis på eller liknande för att liksom alla ska våga gratta.

Sen när jag var hos våra gamla bekanta förra veckan så utbrast hon direkt när hon såg mig
WOW shit va du gått ned i vikt.

Det var också ganska ballt och höra, jag har gått ned 11kg med lchf och ingen har sagt ett knyst.

Visst är det skillnad när man ser mig varje dag.

Men ibland vill jag bara bli sedd och uppmärksammad.

För tre år sedan tecknade jag frisktandvård.

Det innebär att jag betalar en summa varje månad, 59 kr.

Så när jag behöver gå till tandläkaren så behöver jag inte betala något.

I juni så var jag hos tandläkaren och det konstaterades att jag behövde göra en rotfyllning, jag trodde jag skulle dö.

Är livrädd.

Jag fick en tid till att påbörja behandlingen två månader senare.

Jag ringde och avbokade tiden, för att jag var livrädd men också för att det var mycket på jobbet.

Det var inga problem utan jag skulle höra av mig igen när jag hade tid.

Och det gjorde jag inte, för tiden rann på och jag kände inte av något i tänderna.

Så kom måndagen, jag kollar mina tänder och ser..en SPRICKA i tandköttet...OMG

Blir livrädd och tänker att tanden kommer fan ramla ut, shit nu e det kört!!

Det är nog dags att göra den där rotfyllningen, googlar runt och många säger att det faktiskt inte gör ont...

Ringer och bokar en tid och kvinnan säger"men ditt avtal har gått ut, så du kommer att få betala fullt pris"

WHAT?!

Nackdelen med autogiro är att jag inte har stenkoll, så summan slutade dras i januari, då avtalet tog slut, det är helt mitt fel att jag inte hade koll.

MEN sköterskan som jag pratade med, och så står det på internet...att man ska få en kallelse innan avtalet tar slut för att det då skall göras en ny bedömning och kolla fråga om man vill fortsätta och om nivån ska ligga på samma summa.

Jag har inte fått en kallelse.

Jag är så jävla rädd och förbannad och det här med pengar ger mig otrolig ångest.

En rotfyllning kostar MINST 3000 kronor!!

Så nu ligger allt hopp på att jag på måndag ska ringa klinikchefen och förklara läget.

Ja, jag gjorde fel som inte hade koll på mitt autogiro.

MEN när jag avbokade min tid i augusti så skulle man ha informerat mig om att en ny tid måste bokas annars bryts avtalet.

För att avtalet ska gälla så måste man gå på alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren kräver eftersom man måste sköta sina tänder...Och att jag avbokade den och inte bokade ny är tydligen mitt fel.

MEN när jag avbokade så sa  hon"ingen fara, ingen panik om du inte har bekymmer"

Jag är så jävla upprörd så jag satte mig ned på jobbet idag och försökte ha en pepptalk med mig själv.

Tänk såhär, du har pengarna...Du har ett sparkonto, för 6 år sen hade du inte haft pengarna.

Du kan inte påverka detta eller göra något åt det i helgen, så låt inte detta förstöra din helg.

Och det är ju sant, så jag försöker..Men på måndag är jag laddad!

Och plötsligt så känner jag av tanden as mycket, tandköttet känns ömt och,ahhhh!

I lördags åkte vi till gamla bekanta för att fira en födelsedag.

Deras ena barn var nio månader och det var fantastiskt att få hålla i honom och inte känna saknad för en gångs skull, utan mer längtan och förväntansfull.

Dom har villa, är gifta och två barn, bil och körkort men jag kände mig ändå som en del av det där.

För snart har jag också en egen familj.

Gick på promenad med bebisen, matade, vaggade, lekte, höll om, tog upp efter nattning.

Jag tog på mig det för jag ville känna känslan.

Att gå med vetskapen om att man snart ska bli mamma gör att mycket annat inte spelar någon roll.

Men det är fortfarande stunder då jag tror att allt bara är en dröm

Har man gått i tre år och speglat sig, tittat på magen, drömt sig bort, fantiserat..Så tror man...vad är skillnaden nu?

E och jag låg i sängen nyss och han drog i mina byxor"dom börjar bli tighta," sa han..Och konstigt nog så hade jag inte reflekterat över det...Magen blir större på kvällarna.

Jag började skratta och jag kände hur magen blev hård..Det var en cool känsla!

Så jag bytte om till aldelles förstora byxor och då märktes verkligen skillnaden:)

Imorgon är det dags för övningskörning igen, feeett peeepp, fett kul!