Igår övningskörde jag med pappa, hade egentligen ingen lust då han har en förmåga att inte direkt peppa en när man kör.

Något som min pappa gör i princip varje gång vi kör är dessa två saker, som gör mig galen.

1. vi åkte in på mekonomen för att han hade något ärende där...Inte nog med att han ropar VÄNSTER precis när jag ska svänga, alltså INGEN framförhållning alls...Utan när vi ska därifrån så frågar jag hur jag ska köra och han svarar"du får testa dig fram, hur hade du gjort om jag inte var här...en dag kommer du vara ensam och har ingen att fråga"

MEN JAG ÖVNINGSKÖR, jag är en ELEV, du är en LÄRARE, jag ska kunna fråga dig!!

2. Han har verkligen i princip noll koll på när jag kör, glömmer jag byta fil så frågar han varför jag glömde, skulle liksom underlätta om han kunde påminna mig.

Sen dom där kommentarerna att jag liksom inte får fråga, han säger "kör mot stockholm", men vart är det?
Jag är inte riktigt där ännu att jag har koll på trafiken, filbyte, hastighet OCH kolla vägskyltar.

Eller...."kör vart du vill, låtsass att du kör själv"

Men jag vetinte vart jag vill köra!?

När jag kör med min moster så sätter hon sig i bilen och direkt berättar tanken om hur hon tänkt att jag ska köra. Precis som en körskollärare.

Men jag känner nog att jag måste rikta in min körning lite mer, träna på specifika saker än "vardagskörningen".

Min moster och jag tränar på backning nu, vilket är skit bra..och svårt.

Skulle ALDRIG kunna backa med pappa.

Men steget att gå längre.....boka på körskola för teori..uppkörning..känns så långt, ett steg svårt att ta.

Jag har ju allmänt svårt att ta stora beslut och verkligen TA steget.

Men jag tror jag ska boka in mig på en körlektion och höra lite deras åsikter....Ska testa en ny skola nu än den jag kört två lektioner på.

Sen känner jag ju en otrolig stress, för snart blir min mage större och då kanske jag inte ens får plats bakom ratten.

Sommaren är fullbokad på de flesta körskolor och sen är jag jätte stor och sen kommer bebis.

Sånt här skapar verkligen en inre stress för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...