Jobbet var verkligen åt helvete.

Kom på mig själv ståendes framför klassen, vädjandes om att dom skulle lyssna på mig.

Kände mig så maktlös, så irriterad, så less så galen

Som tur var så var detta min tidiga dag, tack!

Bestämde mig för att åka in till stan och shoppa, rensa hjärnan lite efter dagen.

Hittade fan inget alls, blev så sur!

Plötsligt fick jag en enorm deppkänsla och det kändes som att all luft gick ur mig.

Ville gråta och skrika.

Jag vill bara ha ett normalt liv!

E har blivit vräkt, jag kan inte riktigt släppa detta.

Det har också visat sig att tjejen han hyrde ut sin lya till har ljugit och varit ett as.

När E var där en snabbis i lyan så såg han att det var spritflaskor överrallt, och han som sa att hon absolut inte fick ha fest där.

Hon har ljugit.

E hjälpte henne, som han fan alltid hjälper folk, och nu är han vräkt.

Det handlade nog inte om den där lilla summan som inte var betald, utan snarare att hon nog stört grannarna.

Hon hade inte diskat på flera veckor så när dom kom dit för att packa ihop alla E saker så var inget diskat, så dom slänger allt...Kvar av E grejer är två kartonger och en jacka.

Jag vetinte hur mycket grejer som är slängt

Han vet inte

INGEN JÄVEL VET

Och såhär håller livet på, knullar oss i röven konstant.

Jag orkar inte!

Jag orkar inte att min pojkvän inte skaffar en jävla sysselsättning.

Jag orkar inte vara vuxen jämt.

Har du sökt några jobb idag?
Har du ändrat adress?
Har du ringt hon som hyrde din lägenhet?
Har du fått pengarna hon är skyldig?

Jag är som en jävla morsa, en frågemaskin som måste kolla av så att allt är okej, så att allt blir gjort.

Var hittar jag hans svaga punkt!??!

Andra människor kan känna....nej fan nu vill jag inte ha det såhär, nu tar jag ett gratisjobb om det så bara är för erfarenhet och att gå upp på morgonen.

Han har ingen lya

Aldrig råd med något

Aldrig NÅGOT
Men ändå ingen drivkraft?
Hur ger man någon drivkraft?

Varför vill han inte jobba?
Vad är han rädd för?

Han söker massor, mailar och ringer säger han...men inget händer

Då måste man väl ha en annan plan?

Vi får prata i helgen...

Och ja, jag vet hur det blir..."Älskling jag ska skärpa mig, jag ska på möte nästa vecka o sen händer det grejer"

Men det händer aldrig några jävla grejer

Sen kramar han mig och säger att han inte vill bråka.

Mitt i allt detta så är E superkärleksfull, skriver små lappar och lämnar hemma.

Små sms och städar och gör det fint hemma.

Han blir extra kärleksfull när jag håller på att sprängas.

Och det gör mig nånstans ÄNNU mer sur

Försök fan inte älska sönder mig så jag mjuknar igen

Nu räcker det

#helvete #jävlar #fan #satan #pojkvän #fanfanfan #relation #jobb #arbetslös #4ever #älskling #lurad #less #break

Okej...

Hur ska jag börja?
Mensen kom.

Fem dagar för tidigt..

Det har aldrig hänt att den är så tidig.

Det är som en smäll på käften varje gång.

Så som vi kommit överens om på sophiahemmet så mailade jag dom första mensdagen och vi bokade tid för en spolning, på tisdag.

Men.

När jag kom hem igår, sent från jobbet så tog E emot mig och var väldigt fysisk.

Han är ju ofta det, så egentligen inget konstigt.

Vi småpratade lite och då kom det.

"jag har blivit vräkt"

Ja.

Alltså..E har hyrt ut sin lägenhet och i princip bott hos mig ett bra tag, för att jag vill ha det så.

För att jag vill kunna ha möjligheten att ha space o "skicka hem honom" när jag behöver.

Nu går inte det längre.

Jag behöver inte, och jag orkar inte gå in på detaljer.

Fast nej, ni som följt mig så kan jag förtydliga, handlar inte om alkohol eller liknande.

Det var en räkning som inte var betald.

Så allt blev för mycket.

Mens och detta.

Sen min enorma oro, jaha, nu har han inte ens en lägenhet

Inget jobb och ingen bostad.

Och vi som planerar familj??!?!?

Med en enorm tung klump i bröstet åkte jag och jobbade idag, och tur var nog det.

Jag var nära till gråt på bussen imorse så det var nog tur att det var full rulle på jobbet så man inte hann tänka.

E har en missbrukspersonlighet.

Det kan yttra sig på olika sätt.

Men han blir lätt ett offer, blir bekväm och mycket "bara händer"

Mycket händer E som man aldrig har hört hänt andra människor.

Men av någon anledning, så drabbar all skit min pojkvän, och han fattar inte alltid varför.

Så hur motiverar man och stöttar en sånhär person bäst?
Ja, genom att sätta gränser och krav.

Min syster har levt med en spelmissbrukare, som grävde ner sig djupare och djupare, glömde räkningar, gömde räkningar hamnade i trubbel osv.

E har inga problem med spel men tendenserna liknar varandra massor.

I somras när E drack och inte svarade i mobilen, när jag grät för jag trodde något hade hänt, när jag ringde polisen.

Jag tror att jag hjälper honom bäst i att säga att han får flytta ut ett tag nu.

Få avstånd.

Kanske börjar han kämpa mer, försöka mer, om han inser att han kan förlora mig.

Men tanken på att kasta ut honom nu när han inte har något hem är förjävlig.

Men detta blir inte hållbart.

NÅGON sysselsättning måste han ha.

Jobba som volontär, ideeellt, sånt ser ju as bra ut på papper.

Bara komma ut bland folk, gå upp på morgonen..men framförallt.

KÄNNA SIG NYTTIG!

Är ju en jävla kick o få höra folk säga "bra jobbat"

Så jag vetinte vad jag ska göra just nu..

Ställa ett ultimatum?
I januari ska du ha en sysselsättning annars får du bo hos din mamma?

#hjälp #medberoende #missbruk #älskade #pojkvän #sorg #mens #längtan #försöka #svårt #stöd #gränser

Idag äcklas jag av mig själv. .
Köpte pizza idag..åt halva och det kändes ok.
Började sen äta andra halvan. .sen börjar jag blanda iordning dip.. Chips till det..tog tre nävar sen höll jag på att spy.

Har missbrukat mat i många år men det har varit bättre nu i tre år.
Känner igen tendenserna.blä

Antar att det här med att närma sig 30 är rätt så jobbigt.

Vad hände?
Gör jag rätt val?
Lever jag med rätt partner..?

Fan, bli singel som 30 och ut och ragga?Jag är ju klar med det där livet ju, ångesten och sporadiskt sex.

Och den här jävla pressen med att bli gravid.

Den är otrolig!
Försöker att tänka bort det, verkligen, sen poppar en bebisbild upp nånstans eller någon går förbi mig med mage, och då går det inte.

För er som inte genomgår detta kan jag verkligen inte beskriva detta tydligt nog!

Småfirade min födelsedag igår,och jag vetite ens varför jag firar när alkohol är inblandat jag kan ju inte slappna av när min pojkvän är med.

Sen stör det mig så OTROLIGT att han är en annan person med mina vänner.

INTE pga alkoholen menhan spelar nån jävla roll.

Jag säger ofta"lägg av" för han är ju inte sig själv, han är sådär "grabbig och tuff", och det är han aldrig med mig.

Jag har inga grabbiga kompisar(ja förutom tjejer) som skulle kunna framkalla detta hos honom heller.

Nej men typ drar fram snusdosan och ska bjuda min kompis på en snus, han gör det VARJE gång dom ses, och min kompis snusar inte, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Så varför "skaru ha en snus, komigen nu då"

Eh, är du dum i huvudet!?

Eller typ ska ha nån dricktävling vem som dricker först, man bara HALLÅ är du 20 år?

Han verkar bli så jävla osäker på nåt  vis så han tror han måste spela nån roll för att duga och passa in.

Så jag gick irriterade mig på hans beteende, jävligt lätt att ha en kul kväll då!

Fan vi är SÅ jävla olika när vi är på krogen, det är skrämmande.

Så jag konstaterade det förut och tänkte, jaha, måste väl ändå vara viktigare att passa ihop hemma?

Jaja, summan av det hela.

Jag är sur idag, och ska ha ÄL idag eller imorgon.

Är inte alls speciellt knullsugen, så ska jag pajja ännu en ÄL med mitt humör eller ska jag låtsass att jag är glad?

Han ska dessutom iväg och spela tvspel hos en kompis, kommer hem imorgon


Jag har ju uppenbarligen en hormonstörning, så ni kan ju tänka er känslan. När jag är såhär så är det som en kokande gryta inombords.

#30 #födelsedag #krogen #val #helvete #hormoner

Idag kom mensen ordentligt, POW, mensvärk from hell på jobbet.

Tur att jag precis hade min rast.

Jag blir så ledsen.

Denna sorgen gör mig helt matt!
Jobbade med en vikarie idag, gravid.

Hon stod och klappade sin mage och jag ville gråta...

Som en klump i halsen.

Måste hålla allt inne.

Tänk om jag aldrig få uppleva det?
VA FAN GÖR JAG DÅ!??!?!?!?!?!

Fan!

Jag vill inte tänka så.

Men jag måste kanske tänka så, vara beredd på att jag kanske aldrig kommer att bli gravid.

Tyckte jag var så jävla bra på att tajma in ägglossningen denna månad.

POW!

FAN!

#längtan #fan #bebis #snälla #högstaönskan

Fick ett svar som jag inte fick publicera.

Personen började med, du behöver inte publicera om du inte vill. För att sen avsluta med, jag e glad om du inte publicerar detta...

Men det gör  mig frustrerad för jag vill ju veta mer, vad ska ni göra härnäst?

Fortsätt skriv anonymt, döp om dig:)
Du lämnar ju iaf ingen bloggadress efter dig så ingen vet ju vem personen bakom storyn är:)

Allt googlande igår på mina ex gjorde att jag drömde om ett av dom.

Och det var en så jävla sann dröm på något vis.

Jag drömde att jag skulle gå ned för en backe med snö. Och jag har verkligen kass balans, så jag drömde att jag ropade till exet, "kan du hålla min arm medan jag går ner?"

Han ropade tillbaka att NEEEJ du kan det där, och skrattade.

Jag började hasa ner för backen och ramlade, flera gånger, han stod kvar och skrattade.

Plötsligt stod jag uppe på backen igen.

Nedanför står min nuvarande pojkvän...

Backen var ju full med snö och jag ropade igen om jag kunde få hjälp

Han gick upp för backen och höll hårt i min arm och vi gick ner.

Jag vetinte vad jag tror om drömmar, men den här var så träffande.

För det är så det är.

E är vid min sida hjälper och stöttar mig, som INGEN annan har gjort.

Kanske drömmen ville visa på något vis, att jag gjort rätt val.

Det finns massor med E som gör mig galen.

Och i somras hade vi stora problem och stora bråk...

En sak som är rätt aktuell är ju just detta med graviditet och barn.

E vill vänta.

Sen säger han typ.."okej".

Nu tror jag att han är lite så att, händer det så händer det.

Det gör att jag är rätt ensam i detta med önskan att bli gravid.

Så när jag får mens så är jag rätt ensam i min sorg.

E är positiv och menar att, det går nästagång eller det vanligaste, men vi har inte bråttom.

Men han har gått med på utredning nu i november.

Antar också att killar inte är så insatta i dethär med barnverkstad, att det faktiskt bör göras en utredning  om man som vi haft oskyddad sex i två år.

Har massa stöd hos min syster och på något sätt räcker det.

Jag tror det är viktigt att inse att ens pojkvän inte alltid kan ge allt

När jag blir hystrisk för att en tjej blivit gravid med någon hon inte känner.

Eller när jag blir galen på att människor är dumma och naiva, då pratar jag med min syster eller min bästa vän.

Pratar jag med E så brukar han svara"äh bry dig inte om dom, alla får väl göra  som dom vill".

#hoppas #drömmar #längtan

Det blev nångång i april lite tokigt mellan mig och en vän.

Vi åkte på en resa ihop där hon var ett rätt jävla jobbigt sällskap.

Hon var negativ och hade kort stubin.

Vi bråkade inte direkt, jag blev mest stum när hon fräste ifrån hela tiden.

Kanske kände  hon att vi bråkade?
Kanske tyckte hon jag var otrevlig?

Hursom, vi kom hem och veckorna gick.

Vi har alltid pratat rätt spontant med varandra så jag tänkte väl inte mer på det.

Maj kom och jag skulle ha min fest, hon var bjuden men kom inte.

Hon smsade att hon inte kunde komma, en timme innan festen skulle börja.

Och jag tyckte det var rätt skönt, vi behövde en paus efter resan ihop.

Plötsligt gick veckorna och något kändes fel.

Minns inte vem det var som började prata men vi skrev på facebook.

Hon sa att hon trodde jag var sur, därför hade hon inte pratat med mig.

Då blev jag lite sur och sa, TRODDE? Om man tror någon är sur så frågar man väl?

Då blev hon sur och otrevlig och skrev att jag ska fatta att alla är inte som jag,  dundrar på, vissa är försiktiga.

Då blev jag faktiskt ledsen...vaddå dundrar på?

Jag sa, jaha nu har det gått en månad, hade du låtit det gå flera månader då? Och TRO att jag e sur?

Vi bestämde iaf att vi skulle mötas om två veckor, eftersom jag hade en sak som var hennes, och hon en som var min.

Hon jobbade massor, men kunde om två veckor.

Veckorna gick och hon hörde inte av sig.

Då tycker faktiskt jag att det var hon som skulle höra av sig, jag sa att jag kunde ses VARJE helg.

Så nu har vi inte pratat med varandra sen maj.

Jag blir lite sur och tänker, jag tänker fan inte börja prata med henne.

Och det är mycket så med tidigare vänner, det e alltid jag som får ta klivet.

Och hon sa att jag dundrar på, så jaha, då får väl hon börja prata med mig?

Men sen tänker jag också att skitsamma?
Vi är fan inte snorungar längre, jaha, jag kan väl skriva, hej hej nu är det ett tag sen vi sågs.

Vad är det värsta som kan hända?

Nej men det e principen, blir så jävla less bara.

Men hon är som hon är.

Och jag är som jag är.

Hon kommer förmodligen INTE ändra på sin personlighet.

Ah jag vetinte,känns konstigt iallafall.

Vi var aldrig direkt tighta sådär, men jag gillar inte massa hat och att man har saker ouppredda.

svårt det där

#vänskap #vänner #ovänner #tystnad #våga #fem #månader #steget #helvete #less #tjurig