Okej...

Hur ska jag börja?
Mensen kom.

Fem dagar för tidigt..

Det har aldrig hänt att den är så tidig.

Det är som en smäll på käften varje gång.

Så som vi kommit överens om på sophiahemmet så mailade jag dom första mensdagen och vi bokade tid för en spolning, på tisdag.

Men.

När jag kom hem igår, sent från jobbet så tog E emot mig och var väldigt fysisk.

Han är ju ofta det, så egentligen inget konstigt.

Vi småpratade lite och då kom det.

"jag har blivit vräkt"

Ja.

Alltså..E har hyrt ut sin lägenhet och i princip bott hos mig ett bra tag, för att jag vill ha det så.

För att jag vill kunna ha möjligheten att ha space o "skicka hem honom" när jag behöver.

Nu går inte det längre.

Jag behöver inte, och jag orkar inte gå in på detaljer.

Fast nej, ni som följt mig så kan jag förtydliga, handlar inte om alkohol eller liknande.

Det var en räkning som inte var betald.

Så allt blev för mycket.

Mens och detta.

Sen min enorma oro, jaha, nu har han inte ens en lägenhet

Inget jobb och ingen bostad.

Och vi som planerar familj??!?!?

Med en enorm tung klump i bröstet åkte jag och jobbade idag, och tur var nog det.

Jag var nära till gråt på bussen imorse så det var nog tur att det var full rulle på jobbet så man inte hann tänka.

E har en missbrukspersonlighet.

Det kan yttra sig på olika sätt.

Men han blir lätt ett offer, blir bekväm och mycket "bara händer"

Mycket händer E som man aldrig har hört hänt andra människor.

Men av någon anledning, så drabbar all skit min pojkvän, och han fattar inte alltid varför.

Så hur motiverar man och stöttar en sånhär person bäst?
Ja, genom att sätta gränser och krav.

Min syster har levt med en spelmissbrukare, som grävde ner sig djupare och djupare, glömde räkningar, gömde räkningar hamnade i trubbel osv.

E har inga problem med spel men tendenserna liknar varandra massor.

I somras när E drack och inte svarade i mobilen, när jag grät för jag trodde något hade hänt, när jag ringde polisen.

Jag tror att jag hjälper honom bäst i att säga att han får flytta ut ett tag nu.

Få avstånd.

Kanske börjar han kämpa mer, försöka mer, om han inser att han kan förlora mig.

Men tanken på att kasta ut honom nu när han inte har något hem är förjävlig.

Men detta blir inte hållbart.

NÅGON sysselsättning måste han ha.

Jobba som volontär, ideeellt, sånt ser ju as bra ut på papper.

Bara komma ut bland folk, gå upp på morgonen..men framförallt.

KÄNNA SIG NYTTIG!

Är ju en jävla kick o få höra folk säga "bra jobbat"

Så jag vetinte vad jag ska göra just nu..

Ställa ett ultimatum?
I januari ska du ha en sysselsättning annars får du bo hos din mamma?

#hjälp #medberoende #missbruk #älskade #pojkvän #sorg #mens #längtan #försöka #svårt #stöd #gränser

 

Linda

13 november 2014 21:09

Förstår att det har varit en jätte jobbig dag för dig idag.
Ultimatum är ett ultimatum när den som får det förstår vad den ska göra med det. Det händer saker hela tiden utan att E vill eller kan kontrollera det. Där har du svaret. Hur ska han då kunna ta ett ultimatum, det är något avlägset för honom. Han är van vid att saker bara händer.
Han hur svårt att se orsak och verkan, därför kan han inte se vad han kan eller behöver göra för att undvika och förhindra det som bara händer honom. Oj vad hände?, blir frågan. Tror helt enkelt att det för vissa människor är svårt att se vad som kan hända längre fram,de kan inte räkna ut att det blir dåliga konsekvenser av ett visst handlingssätt. De vet inte hur de ska lösa saker så de bara låter saker ske. Precis som dom i lyxfällan som bara kör på och orkar inte öppna sin hyresavi ens. Inte en tanke på att de kan bli bostads lösa. Det bara blir så.
Bra idé att göra en paus nu när E är utan lägenhet, då behöver han inte bli distraherad av den. Då kan han lättare se linjen han behöver följa för att rätta till det som blivit fel för honom. Det krävs ett arbete för att skaffa sig en lägenhet.
Låt honom själv komma på vad han ska göra, att servera allt för honom är att stjälpa i stället för hjälpa. Han mår bäst om han får lära sig av sina misstag. Då kan han se vad han behöver göra nästa gång så att det blir bra.
Det kan ta tid, det är det värt, när det går åt rätt håll.
Du vet allt detta så kör på din magkänsla.

batmanbebis

15 november 2014 00:12

Tack Linda!

 

Linda

15 november 2014 01:19

Jag ser att jag missat lite.

Jag menar att E kan bo hos dig som vanligt, men när du vill vara för dig själv lite, kan han bo hos sin mamma. Innan hade han sin lägenhet som en extra trygghet, åka till mamma är kanske inte lika kul när du vill vara själv.
Då anstränger han sig kanske mer att fixa till sitt liv. Du vet om du hela tiden köper mjölken, behöver E aldrig göra det. Det saknas aldrig mjölk. Så vad ska han göra. Han behöver förstå att det hänger på honom om det finns mjölk i kylen eller inte. ;) Kommer du ihåg , min första kommentar till dig.

Vill du ta en paus kan E bo hos sin mamma. Jag menar vänd på din sista mening. Dvs , att han kan bo hos sin mamma redan nu , så kan han komma tillbaka när han fått en sysselsättning. Kanske det blir i januari. Då har han ett mål , att få komma tillbaka till dig, istället för att hota med att om du inte har. .. Tror vi alla funkar så. Det är lättare att ta in saker på ett positivt sätt än om det framställs på ett negativt sätt.
Bara en tanke. Hot funkar sällan på någon. Man vill känna att man gör nåt bra. Alla behöver ett mål att sträva efter.
Även din snälla , fina pojkvän.
Han är en fin person, det vet vi som följt din blogg ett tag E behöver lite struktur, och att bli belönad av sig själv för det han kan åstadkomma. Det är det som ger oss glädje , att veta och känna att det där har jag gjort. Då är det roligare och mera meningsfullt att bidra med något igen.

Hoppas det till slut blir bra för er båda.
Kram!

batmanbebis

15 november 2014 10:28

Att så kloka ord kan komma från en Linda som jag aldrig träffat utan som endast läst mina meningar om sorg passion och glädje. Du har rätt. Tanken på att han inte ska finnas här under en period, utan bo hos sin mor är hjärtskärande..såklart..Men kanske nödvändig?
fan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...