Jag tog mod till mig och ringde polisen.

Polisen kan inte bekräfta om dom har haft att göra med honom, eftersom han är över 18.

Men om jag var orolig och ville göra en sådan anmälan så fick man informationen.

Han har varit hos polisen, men är nu släppt.

Jag brast ut i gråt, grät hysteriskt i polisens öra..

Man får ingen information om vad som hänt, hur han mår eller vad han gjort.

Bara att han inte är där.

Och hans mobil är avstängd

Jag orkar inte.

Min pojkvän har varit i väldigt dåliga kretsar.

Han har i princip tagit sig ur detta men det är ju såklart svårt.

Han och Rasmus har umgåtts en heldel, Rasmus dricker väldigt ofta.

Min pjkvän ska och bör inte dricka.

Igår var han med Rasmus, tog"några öl". Dom ska vara hundvakt till en kompis hund.

Vi pratade igår vid sextiden, vi skulle höras idag.

Nu är det helt tyst.

Min mobil ringer, det är hans mamma. Hon är riktigt orolig och säger att hans mobil är avstängd.

Den är aldrig avstängd.

Det kan vara så att han sover, det har hänt förr. Men då har mobilen iallafall varit på.

Han är ju nu dessutom hundvakt så hunden behöver ju gå ut, och jag vet att denna hund prackar på en uppmärksamhet om man sover för länge.

Så jag får inte ihop detta.

Så jag sitter här och det känns som jag vill gråta och skrika på samma gång.

Rasmus bor en timme ifrån mig, jag vetinte var, så jag kan inte åka dit.

Pratat med två av killens vänner, ingen vet eller har hört något.

Man gör inte såhär!!!
Man gör inte folk såhär oroliga, det är så jävla egoistiskt!!!!!!!!!!!!

Så nu står jag i valet och kvalet om jag ska ringa polisen.

Jag ger mig ut nu.

Jag ska in och titta till min Kronan och se om hon är körbar.

Jag har ingen cykelpump, man borde kanske äga något sådant när man äger en rullande sköhet.

Längtar efter vinden i mitt hår och att få ta djupa andetag.

Jag behöver en kram.

Plötsligt kom ett enormt ångest moln över mig.

Två timmar kvar på jobbet och det kändes som att jag bar på en enormt tung ryggsäck.

Att jobba ger mig ibland livsglädje och motivation.

Hur dåligt man än mår så vet man att man ska iväg och jobba, där är de flesta glada, man skrattar och skojar, timmarna går och man är aldrig ensam.

Man kommer hem och bloggar eller ser på serier innan man ska sova.

Finns ingen tid för tankar och funderingar.

Men nu är jag ledig i fyra veckor.

Och jag är så rädd...

Måste ibland stanna upp och ta ett djupt andetag, för att det känns som att jag ska drunkna.

Jag orkar inte med en sommar till, när jag är den ende som har pengar.

Jag orkar inte anpassa allt för att Han inte har råd.

Jag ÄLSKAR honom, men faaan va pengar(och bristen på dom) kan ställa till med problem.

Nu börjar han dessutom bli deppig och vill inte göra saker...:(

Jag skulle titta på dig när du sover, och tacka för att du är min.

Jag skulle ligga tätt intill dig, för att höra dig andas.

Jag skulle bli varm i hela kroppen när jag får höra dig skratta.

Jag skulle trösta dig när du var ledsen och ge dig trygghet.

Jag skulle försöka att lära dig vettiga värderingar och att bli en bra vän.

Jag skulle respektera dig och ha hänsyn till dina åsikter.

Jag skulle ta med dig ut i skogen, och lära dig respekt för naturen.

Jag skulle hålla om dig när du är rädd och säga att allt är okej.

Jag skulle göra allt i min makt för att skydda dig från det onda i livet.

Jag skulle lära dig att ha respekt för din kropp och likaväl andras.

Jag skulle låta dig prova saker.

Jag kommer vara arg ibland, men vill alltid ditt bästa.

Jag kommer vara irriterad ibland, men jag hoppas att vi kan prata om det efteråt.

Jag kommer alltid att vara en vän, som du kan berätta allt för.

Jag kommer misslyckas med saker ibland.

Men jag kommer aldrig att vända ryggen till Dig.

Jag har sett att det finns många väldigt unga som bloggar här.

Så därför har jag döpt inlägget såhär då det handlar om sex, och alla kanske inte vill läsa om det.

Kanske finns massor över 25 som inte heller vill läsa iof, haha ja men nu vet ni:)

När man har sex, oskyddat, så blir det rätt blött när man är klara, hur gör ni?
Den våta fläcken har de flesta hört talas om, men hur gör ni med den?
Låter ni den bara existera där?
Vem lägger sig på den och sover?
Eller byter ni lakan direkt?

Eller lägger ni er på en handduk innan ni har sex?

Jag fattar inte riktigt hur folk gör..

Om jag får många svar så avslöjar jag hur vi gör, kanske gör ni som vi?

Fläcken kan ju bli stor och går ju igenom till madrassen, som inte alltid är så lätt att tvätta..

AH GE MIG SVAR!!!!!!!

Jag älskar Batman.

Har aldrig sett någon film, gillar inte låtarna från filmerna.

Har ingen koll på skådespelarna eller något liknande.

Jag gillar bara loggan.

Jag älskar loggan och försöker alltid att hitta nya saker med loggan på

Och bebis..

Ja, jag vill ju hemskt gärna ha en bebis..

Så då blev det

Batmanbebis

Stackars min kropp.

Jag har gjort den så jävla illa.

Jag började med p piller när jag var femton.

Var dödskär i Mikael och livet lekte.

Dagarna gick ut på att ha sex, se film och att äta.

En dag skulle vi på fest, jag la mjukisbrallorna åt sidan och skulle ta på mig lite finare.

Allt var för smått.

Jag hade gått upp 30 kg.

Åren gick och jag började straffa min kropp med mat och sex.

Efter Mikael gick mycket bananas, jag började ha sex med olika killar.

Trots att jag var väldigt överviktig så hade jag aldrig problem med att träffa killar.

Hade inte heller speciellt dåligt självförtroende, men otroligt dålig självkänsla.

Det blev en kamp att försöka gå ned i vikt, men det gick inte...Så jag gav fan i det.

Bestämde mig för två år sedan för att göra en GBP.

Jag skulle bli smal.

Ja, så blev ju inte fallet.

Jag gick ned i vikt, men inte tillräckligt, har massa massa kilon kvar.

Det hade ju inte behövt bli såhär, varför har jag den relationen jag har till mat?

Varför har inte min kropp varit viktig?

Nu sitter jag här med en trasig kropp och en önskan om att bli med barn.

Om det inte går, så måste jag gå ned i vikt för att få hjälp med IVF.

Kämpa med vikten, igen.

När jag blir gammal kommer jag kunna säga att jag mer än halva mitt liv kämpat med min vikt, fan va sorligt egentligen?

Kanske bara ska vara nöjd..Det är väl de roliga sakerna man vill minnas.

Det roliga man vågade göra och hur lycklig man är.

Inte alla gånger man hade ångest för vad man ätit och alla dieter man gått igenom, och misslyckats med.

Ibland tänker jag att jag bara borde ha sex varjedag...varjedag i ett år.,,,då borde det fan gå!!

Men det blir ju så jävla mekaniskt, tycker det kan bli mekaniskt om man har det fyra dar i rad liksom...

Tycker om att vänta lite mellan också, då hinner man bli känsligare och lusten ökar.

Ja jag vetinte..

Två till idag på facebook som skrivit och berättar att dom är gravida.oplanerat...hoppsan

Grattis