Grät hysteriskt igår, och orkar väl egentligen inte gå in på varför.

Tog sprutan i magen igår, den som ska kicka igång ägglossningen.

Läser att chanserna är rätt låga iallafall vid insemination, 25%.

Men jag läser också att det är 25% att bli gravid om man försöker naturligt.

Och det verkar ju konstigt, hur kan chanserna vara lika stora?
Vid insemination så får man preparat och blir noga undersökt för att sedan föra in sperman vid rätt tillfälle.

Den kontrollen har man ju inte när man försöker själva hemma.

Men ja självklart är detta % ett snitt finns ju dom som ligger betydligt över eller under.

Men i snitt, och det tycker jag är lågt...ynka 25%.

Är inte speciellt rädd inför imorgon, är räddare för hur jag kommer att må nu i 14 dar till mens.

Kommer verkligen att känna efter varje dag och gud........hur fan kommer man att må när mensen kommer?

Hoppas inte jag mår dåligt efter ingreppet dock, jag gjorde ju en spolning i november som jag svimmade av efteråt...bläe

Är iallafall ledig imorgon, chefen var förstående och jag har sagt att jag ska genomgå en behandling.

Ska dock tillbaka till jobbet på kvällen då vi ska ha en liten avslutning med klassen med olika aktiviter.

Tisdag skolavslutning.

Fredag, afterwork

lördag, grönalund.

Hittade ett erbjudande från ICA där man fick 20% på inträde och åkband, great!

Jag ska åka fritt fall!

Sista pergotime intagen..och lite annat jox.

En så jävla störd grej hände på jobbet idag!

Jag ser en föräldrer stå och ringa från jobbets mobiltelefon..

Så jag låtsass att leta efter den för att se om hon reagerar.

Ropar på min kollega, Kaaariin har du sett jobbtelefonen jag måste verkligen ringa en föräldrer!!

Jag går runt och verkligen visar mamman att jag letar.

Sen säger jag till mammans dotter,

har du sett vår telefon.

Ja det är jag som har den säger mamman, och ler

Jag behöver verkligen ha den säger jag, måste ringa en pappa.

Då ler hon och säger vänta

VÄNTA?!

Hon har alltså tagit en mobiltelefon som låg på bänken på mitt jobb och bara ringt privata samtal på den.

Hon ler och ringer vidare, sen lägger hon på och säger"nej ingen av era föräldrar svarar i telefon så jag vetinte om ni kan leka idag"

TACK säger jag och sliter mobilen ur hennes hand.

Jag borde kanske ha läxat upp henne och sagt att man inte bara kan låna telefonen sådär utan att fråga.

Sen har vi som policy att inte låna ut den till att man ska ringa och fråga om barnen kan leka med varandra.

Men jag blev så chockad.

Och sur!

Efteråt tänkte jag att jag skulle ha sagt"oj vet du det där är min privata mobil du ringer ifrån"

Bara för att se hennes reaktion!

För det var ju en helt vanlig mobil som absolut kunde ha varit min.

Jag kollar sista samtalen och hon har rint fyra nummer.

Hur fan tänker man som förälder?!

Nej nu ska jag strax äta middag

Min favoritmat,en av dom,

E gör egna biffar med ädelostsås....muuuuuuums!

Fick en kommentar av en gammal läsare och det var himla kul, han är ärlig och ball(tror jag) så kul att se att du lever:)

Nu undrar jag bara var personen "Linda" är, hon kommenterade mycket förr..:)

E ska ge sig ut i skogen ikväll, haha han är så jävla skön ibland.

Han har hittat ett roligt ställe i skogen med ett halvtaskigt vindskydd...Nu ska han ge sig ut...ensam..med yxa och bygga klart det.

Min lilla skogsmulle.

Kanske ska jag bege mig ut på karaoke?

Time will tell:)

Idag kom jag i tid till läkarbesöket, skönt, är så jävla drygt att stressa.

Anmälde mig i receptionen och sa mitt personnummer men att jag inte vet vem jag skulle träffa vetinte vad hon heter.

Det är en han säger hon och ler...Hans.

HANS?!

Jag tackade och gick och satte mig.

Hans..omg, jag ska visa fittan för en karl.

Jag tycker det är tillräckligt jobbigt att gå på gynbesök öht.

Fan.

Jag skulle kunna kliva in och säga att jag inte vill ha en man, det har man ju rätt till..

Nu var det min tur.

Tjenare, sa Hans till mig...ah hej.

Sådäääääääärja, du har ätit pergotime nu och det har gått bra?
MMm...

Då är det dags för undersökning nu då.

Och sagt och gjort, tog av mig och hoppade upp i stolen.

Fanns inte tid för tvekan......då låg jag där.

Och Hans var ............jävligt bra!
Senaste gången, i måndags, så spände det vid undersökningen men nu....inget!
TACK HANS!

Hans såg en fin äggblåsa och slemhinnan såg fin ut.

Jaha, är det på riktigt nu?

Hämtade sedan ut en spruta på apoteket.

Den ska se till så att jag ägglossar.

Den ska tas imorgon i magen, klockan 20.30

På måndag är det dags för inseminering.

Nu är det bara en sak kvar.

Jag ska ha med mig min pojkvän på tåget.

Ibland tar idéerna på rubriker slut helt enkelt.

Jahaja.

Imorgon är det dags för undersökning, kolla vad som hänt efter kuren med pergotime...spännande!

SKa träffa en ny läkare nu och det känns lite nervöst, eftersom jag ogillar att sätta mig i stolen så är det ju inte precis lättare om det är en ny person.

Händer förhoppningsvis en del framöver.

I helgen tänkte vi försöka åka in till Smaka på Stockholm.

Det är ett event som är varje år i Kungsträdgården där man kan köpa små rätter för helt okej pris.

Förra året handlade jag thaimat, men finns små hamburgare sushi osv.

Är as mycket folk och ibland enorma köer men mysigt om det är bra väder.

Förra året var jag där med min kompis och hennes svärdotter, som var gravid...minns då att jag berättade för min vän att vi försöker få barn...och vad hon sa"du kommer bli en fantastisk mamma och jag hoppas verkligen det blir din tur snart"

baah får tårar i ögonen bara jag tänker på det.

Och detta evenemang är ju lite familjegrej, så är såklart jobbigt att se alla barn och värst....barnvagnar.

Sen blev jag inbjuden till AW på jobbet nästa helg.

Så lite skoj att ha lite saker att se fram emot:)

Nästa vecka är det skolavslutning!

Nu ska jag ta en dusch, ska vara as tidigt på sjukhuset imorgon.1.5 timme bort..i rusningstrafik, huua kommer behöva åka före sju.

Jag har jobbat med barn i många år

Jag har inga egna barn.

Detta är ofta viktigt att poängtera när man ska ha åsikter om barn har jag märkt

Att jobba med barn är absolut inte som att ha egna, jag vet.

Men väldigt många gånger så har jag barnen fler timmar än deras föräldrar.

Idag såg jag en tjej med vagn gåendes från dagiset där jag bor.

Två barn i vagnen och en pojke på kanske 4-5 som gick efter och skrek.

Jag vetinte vilka dom är, vetinte deras bakgrund, eller vad som hände 10 min innan.

Men jag blev så ledsen.

Pojken grät sådär hysteriskt så han kippade efter andan och mamman gick med bestämda steg i förväg.

Pojken ropade efter sin mamma flera gånger men hon ignorerade.

Mamman stannade plötsligt upp och då slog pojken mamman i sidan, mamman skrek att det blir läggdags direkt när han kommer hem.

Pojken skrek snälla mamma, så jag antar att han ville ha något eller hade bett om något tidigare.

Jag blev bara så ledsen av att se detta, klockan var över fem och han var förmodligen övertrött och hungrig.....men jag vetinte

Jag vetinte hur jag blir som mamma, om jag blir mamma.

Jag vet också att jag tappar humöret på mina elever, ibland hotar jag också med att då går vi inte till lekparken eller då blir det ingen stund framför datorn.

Hot låter iof så allvarligt, jag ger inga belöningar om man inte skött sig helt enkelt

Jag träffa så många barn som inte får vara arga och ledsna på sina föräldrar, för då blir dom arga och straffade.

Ofta glömmer dessa föräldrar att prata efteråt, när allt lugnat sig

Vad var det som hände?

Hur kändes det när du var sådär arg?
Vad kan du göra istället för att slå eller ha sönder saker?

Jag kommer att vara arg på mitt barn och jag kommer att vara galen.

Men när jag ser bråk mellan föräldrer och barn så gör det så ont i mig.

För jag hade kunnat ge allt jag har bara för att ha ett barn som är mitt aldelles egna.

Jag längtar fan tillomed efter att bråka och sen bli sams.

För att kunna få barn måste man ha sex, just sayin.....

Igår ringer en kompis till min pojkvän, hans dator är trasig och han behöver hjälp, E åker dit...det blir sent så han sover över.

Inget sex.

Han sover i princip inget alls hos kompisen och är as trött nu när jag kommer hem från jobbet

Inget sex.

Såhär blir det liksom inga barn.

Jag blev lite smått sur när han skulle sova nu när jag kom hem vid fem, men jag orkar inte tjafsa, och det är inte ens lönt att tjafsa med någon som är dötrött.

Idag har jag haft möten med några elever som ska börja hos oss efter sommaren.

Imorgon är min kollega ledig och jag blir ensam.

Sen på torsdag är hon ledig efter klockan 13.

Så det är ju jävligt konstigt att det blir ett jävla liv när jag skulle vara borta två timmar i måndags.

På fredag ska jag vara borta igen.

Sen blir det intressant vilken dag insemineringen kommer ske, hoppas inte under skolavslutningen:(

Läser mycket negativt om pergotime nu som oroar mig.

Om folk som får ägglossning jätte jätte sent.

Om folk som får magsmärtor.
Cystor

:(

Hoppas det funkar felfritt för oss.

Hoppas jag får ha sex imorgon!

Jag är 30 år och har haft oskyddad sex med min pojkvän i snart tre år.

För ett tag sedan så blev jag mer engagerad i grupper där kvinnor höll till som var ofrivilligt barnlösa.

Jag märkte fort att även i denna värld så jämför man sig, och man jämför sorg.

I just denna värld så är det känsligt.

JAG anser såhär. Jag är 30 år, har stopp i ena äggledaren, har övervikt och en partner med bra sperma.

Det finns absolut de som har det värre än mig.

Exempelvis de som saknar äggstockar helt, hon sm är 45 och för gammal för hjälp. osv osv

Min sorg blir ju inte mindre smärtsam för att andra har det värre, absolut inte, men ibland tycker jag det kan vara en tröst.

Men så tycker inte alla för jag skrev om detta i ett forum.

Två unga tjejer stormade direkt och undrade HUUUR jag kunde förminska deras sorg. Dom var 23 och hade försökt i ett år.

Jag förminskar inte er sorg, men kan ni förstå att någon som är 45 och saknar livmoder kanske gör det?

Lika som att, kan ni förstå att en indier i indien tycker vi är larviga som klagar på värmen i sverige, när dom haft värmebölja, folk har dött!

Kan ni förstå att de som har cancer kan bli arga på de som gnäller över att dom blir tunnhåriga.

Detta betyder inte att man förminskar någons sorg, men man kan ju såklart bli arg.

En tjej som är 23 år och försökt få barn i ett år kan absolut vara jätte ledsen, behöver absolut samma viktiga stöd som alla andra. MEN hon har massor med år till som hon förmodligen är fertil.

Ah jag blev så sur, och admin i gruppen blev sur. Jag blev sur för att man missförstod det jag skrev.

Dom unga tjejerna blev kränkta och jätte ledsna för att jag förminskat dom för att dom är 23 och försökt i ett år.

Det handlar inte om det

Men om dom kunde öppna ögonen och se från andras synvinkel så skulle dom förstå vad jag menar.

Dom är friska och 23 år, dom har massa fördelar i att bli gravida.

Tycker bara det är så synd med tjafs.
Och så synd att jag samtidigt får mail med folk som håller med mig, men inte vågar hoppa in i debatten.

Hade planerat bussresan till sjukhuset med rätt bra marginal, skulle vara där 20 min innan.

Så blev inte fallet.

På första bussen så var det trafikkaos och bussen gick väldigt sakta.

Sen kom nästa buss, som inte gick sakta men som stannade på alla hållplatser.

Så jag fick lite panik, när klockan var 8.30 så satt jag på bussen, och mitt besök började.

Hade inget nummer, vilket är olikt mig, jag brukar alltid vara förberedd..Jag mailade, för dom svarar alltid jätte fort där.

Så också dennna gång.

Det var inga problem att jag var sen:)
Kändes SÅ bra, hade ju varit hemskt om besöket blivit inställt, och jag fått betala:(

Kom 15 min sent och satt i ett mysigt väntrum på IVF där jag också var och gjorde spolningen.

Oron var som bortblåst och jag tog av mig och hoppade upp i gynstolen........wow.

Allt såg bra ut, och jag fick recept på pergotime som jag ska äta till fredag.

Då ska jag dit igen och se om tabletterna gjort "det dom ska".

Känns jävligt stort detta måste jag säga.

Pratar mycket med min syster, tur jag har henne att dela detta med

Jag pratade om att jag inte vågar hoppas, att jag bara inte kan föreställa mig gravid..och det känns jobbigt.

Många andra saker kan man föreställa sig, men detta går inte

Berättade för min syster att jag ibland drömmer mig iväg om att min mens är sen...Att jag testar och det visar plus.

Att jag skulle skrika rakt ut, och direkt ringa henne.

Hon sa "nu håller jag på o börja gråta"
Din graviditet kommer va de största i mitt liv, efter mina egna...sa hon

Men det är just det som jag ibland tänker på, bara beskedet om att det är ett plus.

Längre än så tänker jag sällan.

Skulle vara så jävla fantastiskt att få berätta för min syster för hon har varit med i min kamp sen dag 1.

#längtan #utredning #pergotime #vårtur