Solen skiner verkligen och en del av mig vill gå ut, en annan vill döda hjärnan framför datorn.

Hela grejen med E och vilket beslut jag ska ta ger mig huvudvärk.

Jag vet att genom det jag skriver och delar med mig av så är han en idiot.

E och jag gör inte mycket saker ihop, och det är ju just görandet som är lätt att dela med sig av.

Alla känslor och berörningar, ord i hemmet dom är svårare att få ner i skrift.

Där är han faktiskt bra.

När han ställer upp, när han hjälper mig komma igång när han säger att jag är vacker, det betyder mycket.

Men nej, det betalar inga räkningar.

"lämna honom", fick jag en kommentar om, absolut, jag förstår er/dig som läser.

Men jag lämnar inte någon så lätt, jag ger inte upp så lätt. Jag måste ställa krav, absolut.

Jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan E, framförallt så får jag ont i magen när jag tänker på att jag ska bli singel....singel var hemskt och innan jag träffade E var jag desperat.

Jag vet bara inte vilka krav jag ska ställa, efersom ...jag kan säga att han ska flytta till sin syster...

Men det innebär att han ramlar ut från systemet här och får då börja om på ny kula i ny stad.

För i det stora hela så är det ju ett jobb han behöver.

Ibland kan jag tänka, vad skulle vi få för problem om han hade ett jobb?

Skulle vi bråka om vem som ska diska, varför man inte fäller ner toalocket?

Vi får prata helt enkelt.

Tror det är bra att han åker iväg ett tag iallafall..kanske kan han åka till sin morfar igen?

Sen är det så att JAG är på helspänn hela tiden, nu har jag nog inte berättat varför jag är arg denna gång?

Jag kom hem i fredags och skulle ju iväg på förfest hos mina vänner.

Skulle ta en PET flaska och hälla i lite alkohol i och ser att det inte finns några.

Han har tagit all pant och pantat.

Och nu när jag skriver så inser jag hur otroligt korkat det är att bli arg för en sån sak.

Men det jag blev arg på var att han pantar flaskor och inte säger något, och tar pengarna själv.

Jag blev hysterisk och skrek och skickade elaka sms...för...pantflaskor

Så ni kan ju tro att även jag måste jobba med mig själv.

Jag är på helspänn hela tiden och det här med pantburkarna blev för mycket antar jag, bara grejen att han tar flaskor och pantar dom och tar allt själv.

När jag försörjer oss och delar med mig av allt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...