Vilken segdag alltså.

Jag fick en depp attack och kurade ihop mig i soffan och tyckte allt mest var skit.

E blir alltid smått berörd av när jag mår dåligt och försöker pigga upp mig.

Vilket jag inte alls är mottaglig för, utan stöter snarare bort honom.

Nåt förlossningsprogram började på tv och jag började kolla, vilket jag VET att jag inte ska göra...Mådde sämre och bytte.

Stötte bort E ännu mer och blev nog otrevlig, så han drog och fiskade.

Läste på om storkkliniken, en klinik för fertilitetsutredningar i Danmark.

Gränsen där är 46 år för IVF, osäker på va den är i Sverige? Så då blev jag lite gladare....46 år det ju ett tag kvar till..iaf.

Ibland blir jag också sur på mig själv.

Går jag ner 20-25 kg så får jag göra IVF.

Så.........varför gör jag inte det?
Men att bli sur på sig sjäv är liksom ingen lösning, och jag går verkligen inte ner i vikt genom att bli sur på mig själv.

Men egentligen är det ju "bara" det, men det är otroligt många kilon.

Har gått ner 30 kg på typ 4 år, och det med hjälp av en operation.

På tre år har jag gått ner 5.

Så EN bra sak är iallafall att jag inte gått upp i vikt, jag läser om jätte många som börjar gå upp 4 år efter sin operation.

Gymkort, LCHF, viktväktarna, promenader? Ja, något av det skulle asolut hjälpa mig.

Men hur fan får jag motivationen?

Två månader till min födelsedag, högtid för mig som betyder att jag blir påmind om att jag blir äldre.

Sen julen

Herregud julen är verkligen värst, barn med tindrande ögon och kärlek och glädje och jag bär på en enorm sorg.

Tänk TÄNK om jag fick den bästa julklappen!!

Tänk om jag satt där med hela släkten med ett liv i magen.

 

Emmy

8 september 2015 22:48

Motivationen borde ju finnas rakt framför dina ögon: går du ner i vikt får du göra IVF! Sätt upp kortsiktiga mål som är lätta att hålla, börja med vardagsmotionen trappor ist för hiss, osv... Begränsa sötsaker till bara helgen. Hitta nån träningsform som är rolig? Jag har fått in träning i mitt liv på allvar sedan januari i år o den har hållt i sig o kommer nog alltid att göra det nu! Det är som en drog nu, vilka kickar man kan få efter ett pass! För mig hjälpte det att börjs träna gruppass, blev lite motiverad av att orka lite till när jag hade folk runtomkring mig... För att inte tappa motivation under sommaren när gruppträningen var slut anmälde jag mig till att springa Tjurruset nu i oktober!! Det har varit min motivation hela sommaren☺ men det vanligaste felet man gör är ju att man går ut alldeles för hårt i början att man hinner tröttna.. Bättre att börja med kanske två ggr /vecka med någon form av motion som man sedan utökar mer o mer! Heja dig, det är tungt i början som fasen men jäklar vad härligt det är när man märker resultat!

batmanbebis

9 september 2015 09:57

Kul att du kommit igång:)
Vardagsmotion har jag hållt på med länge..Tänker på vad jag äter gör jag också..Men vi får se om motivationen infinner sig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...