E har en kompis som han känt i flera år som har cancer.

Det var verkligen mycket som hände med henne, hon har genomgått ett flertal operationer.

Hon kunde inte äta vanlig mat, tänderna var förstörda av medicinerna.

Hon fick krampanfall och psyket blev så påfrestat så att hon tillslut la in sig själv på psyket.

Hon var inte ens fyllda trettio och hennes liv är en kamp

En dag frågade hon om vi ville passa hennes hund, eftersom hon åker in och ut på sjukhus

Jag var rätt tveksam, är ju ingen hundmänniska men ville hjälpa till.

Hunden var här i en månad och jag blev förälskad, vilken fantastisk hund!

Vi passade hunden flera gånger och hon var så tacksam

Jag addade henne på facebook och hon skriver om nya krampanfall och rädslor.

Hon skriver att hon träffar en kille.

Sen skriver hon om att han var elak och att "karma kommer slå tillbaka"

Jag imponerades verkligen av hur denna människa kämpade, hela tiden varje dag.

Igår kväll får E ett sms

Hon är död.

Jag blir helt chockad...jag säger ba...va..alltså va.

Det var ett krampanfall och kroppen orkade inte mer.

E ser helt tom ut, hans vän, som han känt i så många år....är nu död.

Vi lägger oss i sängen och pratar, det är iaf glädjande att hon nu slipper ha ont, slipper kämpa

Sen kommer vi att tänka på hunden, hur ska det gå för hunden?

Och vi tänker på hennes mamma.

Fyfan:(

E smsar lite med en bekant till familjen som berättar att denna tjej, denna kämpe några veckor innan har blivit misshandlad.

Då har alltså killen hon var tillsammans med misshandlat henne?!
Vad...alltså...vilken jävla människa misshandlar någon som är så liten och svag och sjuk som hon var?

E berättade att stressen av att han fanns i närheten och hade gjort så mot henne blev för mycket och flera anhöriga kunde se att hon mådde sämre.

Killen hade tydligen också förstört hennes lägenhet.

Jag blir fan stum!

Jag fick aldrig träffa denna människa.

Så jag har bara chattat med henne och fått tagit hand om hennes fantatiska hund.

Vi skulle ses men det blev för mycket sjukhusbesök och hon orkade inte.

Jag träffade aldrig henne men allt detta känns så sjukt overkligt.

Går in på hennes facebook, i tisdags skrev hon"det är jobbigt nu".

Hon mådde dåligt, men det gjorde hon så ofta.

Hon fick ett krampanfall och kroppen orkade inte.

Vila i frid fina kämpe!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...