Idag kom en fd kollega med sin bebiis på en månad och hälsade på.

Det var faktiskt inte jobbigt, som jag skulle tro.

Bebisen var liten och hon såg trött ut.

Hon vaggade på vagnen samtidigt som det kom en storm med ungar som skulle glo ner i vagnen, jag hjälpte till och höll barnen relativt lugna då det nog är lättare för mig att säga ifrån än för henne.

Sen började bebisen gnälla lite och det var dags för mat

Jag hjälpte henne in med att köra vagnen, hon höll bebis.

Kände en snabb känsla när jag körde vagnen, tänk om det var jag.

Sen kom jag att tänka på hur låst hon verkade vara hur stressad och trött hon verkade vara.

Hon lyfte upp bebisen och såg ut o få smått panik när hon gnällde.

Gick ju inte direkt att roa en såndär liten utan man plockade upp och ner henne ur vagnen...typ

Det jobbigaste med hennes besök var ju alla samtal som startades.

Alla andra är ju i princip mammor så samtalen om förlossningar började.

Hur stora deras bebisar var, hur bebistiden var osv.

Men av nån anledning så hängde jag på, inte med egna erfarenheter utan mer"ja jag har hört att det kan vara så".

Min kollega skojjade och sa att vi kunde ta hand om bebisen, att hon kunde gå in och vila sig på soffan.

"vi är tre mammor här som kan ta över"

Och hon räknade inte med mig

Min kollega(som är den enda som vet om min längtan) ropade till 4, FYRA mammor här som kan hjälpa till.

Ja juste, sa dom andra och småskrattade.

Hon stannade jätte kort stund, kändes rätt konstigt faktiskt hon kunde stannat längre.

Vi hav henne presenter som vi i arbetslaget köpt, hon fick dom tydligen men stannade inte kvar för att öppna dom, eller sa tack.

Lite konstigt kanske? Att inte bara öppna allt, kolla om det är hennes smak och ett tack? Nästa buss gick ju om 20 min efter.

Ah jag vetinte....hon hade säkert sina anledningar men vi har ju inte sett henne sen mars.

Imorgon är sista arbetsdagen och på fredag midsommar.

Jag tror att jag firar utan E och det känns helt okej.

Jag är omgiven av min familj och dom är fantastiska.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...