Alkohol är verkligen ett gift och när man tänker tillbaka till sorg bråk och missförstånd så är ju oftast alkohol inblandat.

Men sen har vi såklart de människor som kan dricka med måtta.

Eller de människor som dricker enorma mängder men ändå är lugna och inte avviker speciellt mycket från sin nyktra personlighet.

Sen har vi alla dessa människor som dricker, fast dom inte borde

Som min pojkvän.

I perioder så har jag bloggat om min pojkvän.

Jag har varit ärlig öppen, rädd men också stark i att jag behöver skriva av mig

Inget är så känsligt för mig, så pinsamt och blottande som att berätta om min pojkvän och alkohol.

Han är en fantastiskt kille!
Han är verkligen pusselbiten som jag själv inte har i mitt egna pussel

Han är tålamod.

Men han behärskar inte alkoholen och han kan inte alltid säga nej.

Min pojkvän mår alltid bra, allt ordnar sig och allt är lugnt, enligt honom.

Men så är ju inte fallet.

Han har varit med om de mest extrema sakerna, så att man ibland tror att man recenserar en film.

Sakna men säkert så börjar han kliva in i en depression.

Jag som har två föräldrar med ett missbrukarbeteende är såklart extra känslig.

Jag klarar inte lukten av alkohol från hans mun.

Jag klarar inte det sluddrande pratet.

Jag klarar inte att man upprepar sig, tjatar säger åhh men jag älskar dig.

Jag ser rött av detta.

På kryssningen skulle E dricka en öl.

Men så blev ju inte fallet.

För vem kunde ana att på terminalen satt tre av hans vänner, som också skulle åka båt.

Så dom bjöd på öl, och man kan ju inte säga nej.....tydligen.

Sen stod det en drink på bordet som ena kompisen inte ville ha, jamen då tog E den också...med sprit i...som han absolut inte ska dricka.

E blir inte våldsam när han dricker men han blir inte sig själv.

Han är glad och skålar och jag sitter på helspänn.

Vi kommer att festa hela natten utbrister han i glädje, för det är så mina kompisar gör!

Det jag ser är ju att dom har börjat att luta sig tillbaka, gäspandes och kommer att börja runda av.

30 min senare säger dom godnatt.

Det som är så jävla sorgligt är att E är så jävla glad att se sina kompisar.

En av dom har han känt sen dagis.

Men dom är inte lika glada av att se honom.

Hans barndomsvän tittar knappt på honom , vänder sig istället om och skålar med andra rätt ofta.

Det är så jävla dumt, jag blir sur på att dom struntar i honom!

Vi går till hytten och då är E som han alltid är, han kan inte sluta.

Alkoholruset bara måste fortsätta.

Han sätter igång högtalaren som han tagit med sig och ska börja prata med mig.

Jag HATAR det där pratet

Min pappa skulle alltid prata på fyllan, och det är aldrig ett vettigt prat.

Oftast är det att man klagar på samhället för något.

Sen ska han gå och röka.

Han som inte ens röker.

Han går, och är borta i två timmar.

Och man blir ganska rädd när en berusad person är borta i två timmar.

Men jag sover vidare, försöker, för att han är vuxen och en egen person.

Dagen efter har vi samtalet, som vi alltid har"hur tänkte du"

Men han vet inte, det bara blev.

Han hade träffat lite folk på däck och börjat samtala om roliga saker, han antog att jag sov.

Det är så jävla synd och orättvist.

Han behöver ha vettiga vänner, vänner som hittar på saker med honom, gillar honom för den han är.

Sen vi träffades så har vänner utnjyttjat honom, ljugit och sett till så han blivit vräkt.

Han är ju så jävla snäll jämt och ska hjälpa alla andra.

En vän som ringer honom för att ta en promenad eller åka och fiska, ingen alkohol!
Men en sån vän finns inte.

Vetinte om vi kanske ska ta upp och börja gå i samtal tillsammans.

Vi gjorde det en gång ihop förra året.

Men jag vetinte om tiden finns nu med mitt schema, fattar inte varför inte terapi finns på kvällen.

Man kan ju fan gå till tandläkaren klockan 18.

Annars funderar jag på att gå på ett medberoende möte för att få prata av mig lite.

#alkohol #djävulsdansen #medberoende #missbruk #relation #pojkvän #förlåt #hoppsan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...