Direktlänk till inlägg 16 januari 2015
Jag är tacksam för alla dessa dagar då det har varit bra, mått bra, wow cool känsla!
Nu börjar det låga smyga sig på men jag känner mig ändå relativt stabil
Försöker ta en paus från babygooglandet, orkar inte läsa alla fantastiska blogginlägg orkar inte läsa alla inägg på div forum om era perfekta liv
Mitt liv är låååååångt ifrån perfekt.
Och jag vill ha barn iallafall.
Ni som följt mig länge vet att mitt liv verkligen är en bergochdalbana.
Jag lever med en missbrukare som också lever med en enorm inre stress.
Arbetslös men också fantastisk.
Och ibland tänker jag så, jag tror att de mest fantastiska och vänliga människorna blir missbrukare.
Dom är inga onda människor, men dom gör korkade val.
Min pojkvän gör korkade val konstant.
Jag är 30 år, konstaterat att jag bara har passage i ena äggledaren=svårt att få barn
För tjock för IVF
Och om fem år är det också försent för IVF
Jag har inte tid!
Jag kommer alltid finnas för mitt barn, jag kan inte säga detta nog många gånger
ALLTID
Detta är ju något jag vill, velat länge, vill mest i hela världen!
Och jag hade det inte lätt när jag var liten, men det blev människa av mig med!
Min pojvän kommer alltid ha en missbrukarproblematik , alltid
Man blir inte frisk ifrån det.
Jag kommer alltid ha mina svårigheter, mitt matmissbruk.
Så om han finns med i barnets liv, jämt, det kan jag inte svara på
Men det hade jag inte kunnat gjort om han var en framgångsrik författare heller.
Att skaffa barn ÄR egoistisk, dom som påstår något annat ljuger
Klart vi vill skaffa barn för vår egen skull.
Varför annars?
Så jag vill ha barn. Och jag älskar min pojkvän så jag skaffar med honom.
E är fortfarande arbetslös och hans livsval och hans uppfostran gör att han inte har något inre driv
Jag ser ju att hans syster och mor är precis likadana.
Allt är alltid någon annans fel.
Allt är så förvirrande...
Känns ibland som att livet bara susar förbi, jätte snabbt
Jag skulle ju ha två barn nu.
Och när jag tänker efter så har jag aldrig haft större drömmar än så.
Det har alltid varit en dröm om barn
Och jag tror att det är rätt vanligt bland tjejer som haft det tufft
Nu vill man skapa något eget, något som är mitt som man ska lyckas med
Jag tror också att vissa människor är skapade för att vara mammor.
Min syster är verkligen en sådan individ.
Hon är så jävla fantastisk, rolig och pedagogisk med sina söner så att man blir gråtfärdig.
Jag hoppas att jag får uppleva det som hon upplevt, att få uppfostra och sedan se i resultatet att man faktiskt lyckats rätt bra.
Jag tänkte innan jag träffade E att jag skulle skaffa barn ensam
För mitt bland alla idioter så tänkte jag, vem är ens LITE passande att vara mitt barns pappa?
INGEN!
Sen träffade jag E, som har massor av brister men som jag ändå älskar
Så vad som än händer så kommer jag kunna säga att barnets pappa älskade jag, och kunna berätta massor av fina och bra egenskaper som han har/hade.
Nu låter det som att jag förutsätter att E inte ska finnas med i bilden.
Ärligt talat så kan jag ju fan inte ens föreställa mig att jag ens ska bli gravid någosin, med någon!
Men jag är själv uppvuxen med en pappa som knappt varit engagerad, och jag har alltid föreställt mig som en ensamstående mamma.
Därför, när man haft en dröm så jävla länge, så gör det mig nu LIVRÄDD att jag kanske aldrig får barn.
Vad skaffar man istället?
Vad gör man?
Kommer jag ens kunna fortsätta andas?
#längtar #önskan #medberoende #makt #förlåt #bebis #pappor #ensam #relation #pojkvän #adhd #engagemang #längtan #motettplus #fanfanfan #respekt #mittval #2015 #önskan
Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...
Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...
Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...
Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...
F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
|||
12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | |||
26 |
27 | 28 |
29 | 30 |
31 | ||||
|