Jag har sökt högskola att läsa psykologi, följt av sociologi och pedagogik..målet är att bli beteendevetare.

Jag kände att jag var trött på att jobba med barn

Och nu, efter att ha varit borta från jobbet 1.5 år, är jag ännu mer säker.

Jag vill ha ett jobb där jag inte behöver bli testad av barn.

Där jag inte behöver svara på, varför jag är tjock.

Där ingen frågar om jag har en bebis i magen.

Att umgås med människor som säger bajs bajs hela dagarna.

Såna saker är jag så less på

Stället jag nu vikarierar på är jävligt bra.

Jag trodde inte det fanns så bra förskolor, och undrade varför jag inte satte min egna dotter på en privat förskola.

18 barn på en avdelning...18 st!

Men många är borta så nu är vi 12.

Vi delade upp barnen, och gick ut, 2 pedagoger på 11 barn..

Jag har i flera år gått iväg 2 pedagoger på 25-28 barn

På eftermiddagarna har vi , på mitt förra jobb, varit 75 barn.

Här på eftermiddagen klockan 15.00 var det 14 barn.

Så det är mer än jävligt bra

Dom var nöjda med mig och frågade om jag kunde jobba kommande 3 veckor, kul:)

Tiderna nästa vecka har jag fått och dom ser lite olika ut.

Dock tänker jag att jag nog inte kan jobba längre än 15.30...Jobbar jag till 16 som nu så hämtar jag dottern kring 5, och jag märker att det blir aldelles för sent.

Men kul och ovant att börja jobba faktiskt:)