La mig på britsen och det gör så himla ont nu att ligga hårt på rygg, ryggen/svanken låser sig liksom.

Och där kom bebis upp på skärmen.

Läkaren mätte huvud, lårben, och mage.

Sen tog hon extra tid för att försöka få till bra bilder till oss.

Och det fick vi!

En fantastisk bild där man ser profilen och den lilla näsan, och bebis har handen vid munnen.

Jag blir helt gråtfärdig bara jag tänker på det, nu såg det så verkligt ut...en bebis!

Fick lägga mig på sidan så läkaren skulle komma åt med maskinen och få ett bättre foto på profilen.

Jag har fortfarande svårt att ta in att bebis är stor nu, det är ingen liten böna längre.

Det är så himla svårt att ta in att det är en bebis där inne, en som kommer att le åt mig, skrika och skratta.

Jag är så tacksam för detta.

Men jag tror att det är för mycket att ta in, jag bär på ett helt liv!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...