Min mamma har nog många gånger gjort sitt bästa.

Gett oss kläder på kroppen och mat på bordet, det är inte lätt att vara ensamstående mamma.

Men hon fick även mycket hjälp.

Farmor och farfar tog på sig ansvaret att låta oss flyga för första gången, besöka andra länder, bo på hotell och vandrarhem.

Mamma hade ju inga pengar.

Med tiden så kände jag mig alltid som mammas favorit.

Klart att det var kul, men ibland förstod jag inte varför och kände en ångest.

Minns en gång när min äldre syster hade gjort kokosbollar till skolan, och frågade om mamma och jag ville smaka en.

Jag smakade en, och mamma sa att jag kunde ta hennes också, sen skulle vi ljuga att mamma hade smakat.

Jag kan skriva en bok om min mamma, om hennes egenheter och svek, alkoholproblem och män, men nu handlar det om något annat.

Min syster flyttade hemifrån tidigt, skaffade kille tidigt, fick barn tidigt.

Men bad egentligen aldrig någon om hjälp.

Hennes första son kunde få enorma astma besvär som förkyld och åkte engång med ambulanshelikopter.

Mamma hälsade aldrig på egentligen, det var inte så att dom var ovänner men mamma och min syster har ingen connection.

Tänkte att det skulle gå över, nån fas, kanske var hon sur på min syster för hon var en as jobbig tonåring.

Men det gick inte över.

Nu, massor med år senare så flyttade min mamma nära min syster.

Hon ville leka lyckliga familjen.

Absolut tänkte min syster, man ska ge människor chanser.

Men min mamma åt verkligen upp henne.

Så min syster gjorde tillslut slut med mamma.

Så det känns bara så jävla konstigt.

Min mamma och min syster pratar inte med varandra.

Jag tänker framåt, tänker på tillställningar i sommar.

När mamma tidigare har bilat tillsammans med syrran.

Nu blir det inte så, mamma har inte råd eller ork att åka kommunalt...Så hon kommer att bli utanför.

Jag står bakom in syster till 100%, alltid så jag tycker hon gjorde rätt.

Men det är ju ändå min mamma, och det är inte kul när folk bråkar.

Min syster skrev iallafall att hon var besviken över att mamma hade skrikigt på henne i telefonen av ingen anledning men att hon är välkommen på kalaset för hennes son, som vi hade förra helgen.

Mamma tackade nej.

För så är mamma.

Min mamma har aldrig någonsin bett om ursäkt.

Så hon valde bort att fira sitt barnbarn för att fortsätta vara tjurig.

Så jävla konstigt att man inte har domdär mamma känslorna.

Hon har det mer med mig, men absolut inte som andra mammor.

Men hur det blir nu framöver får vi väl se

#relationer #mamma #familjen #narcissism #slut

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...