Hade maten fixad när han kom hem, så att tiden skulle gå fortare.

Medan vi åt sa jag

-Jag tänkte att du och jag skulle gå på ett möte idag, AA möte.

Jag minns faktiskt inte vad han svarade direkt.

Jag tror han trodde jag skämtade.

Jaja, sa han, och jag ska...så..om trettio min går bussen.

Va är du seriös?

Ja, väldigt seriös.

Vi gick ned för de tre trappstegen och innanför dörrhålet möter en glad kvinna oss.

VÄLKOMNA!

Alla såg jävligt glada ut.

Log och ville ta i hand.

Trevligt, men ovant.

Är det första gg, frågade två personer.

Vi nickade och gick in för att sätta oss.

Rummet var fullt.

Väggarna var fulla med ord, tror det stod de där kända 12 stegen blandannat.

Jag snabbläste lite medan mitt hjärta slog snabbt

Blablabla gud blabla gud blabla.

En kille öppnade mötet, och pratade lite.

Sen pratade en annan, och ja det var sjukt mycket prat.

Jag tyckte det var intressant, men pratar dom sådär mycket varjegång?

Måste ju bli as jobbigt att höra på, samma samma samma!

Vissa delar läste dom upp för "oss nya", för att vi var där liksom.

Sen kom rundan, en sån runda man har sett i filmer.

"Jag är Nisse och jag är alkoholist"
HEJ NISSE.

Det är så i verkligheten.

Kändes konstigt.

Fick höra många berättelser, alla rätt olika.

De flesta vred huvuderna och tittade på oss när vi pratade, pratade direkt till oss liksom.

De flesta sa också efter sitt namn"kul att se nya folk"

Jag antar att det är extra spännande för dom när nya kommer.

Tror det var nån som sa det också, intressant med nya, för det får mig att tänka på hur det var för mig när ja var ny.

Man märkte att dom var ett samansvetsat gäng, de flesta av dom.

Flera hade gått på möten i över 10 år.

De som berörde mig mest var de som sa"ta inte det här snacket med gud så allvarligt, jag störde mig också på det i början men skit i det..Ta åt dig av det du vill o skit i resten".

Tack, för jag tänker inte hylla nån gud.

Om detta hjälper oss så är det VÅR förtjänst, inte guds.

Min pojkvän presenterade sig....som alkoholist....det kändes jätte konstigt

Jag presenterade mig.

Hej...jag är tillsammans med Honom.och ja vi tänkte försöka det här, för det andra har inte gått så bra.

Sen brast jag ut i gråt.

Tre människor la genast handen på mitt ben och gav mig en näsduk.

Jag var den enda anhöriga där...enda medberoende.

Och jag förstår att det även finns slutna möten, endast för alkoholisten...för att samtalen blir ju annorlunda från mitt håll.

Och jag tror inte det är bra att jag på öppna möten öppnar mig, för då kommer det hela bli mer som en relationstvist.

Känns inte rätt och inte respektfullt att jag ska sitta och prata om min pojkvän och hur illa han gjort mig när han sitter bredvid.

Så jag tror att just möten för endast anhöriga skulle vara bättre för mig.

Men nu har vi varit på ett möte.

Kom tillbaka, sa flera stycken.

Hoppas vi ses igen!

Efteråt sa han att han kan tänka sig fler möten, och också stängda möten.

Fast ja...jag vetinte...därför jag känner på nå vis att jag måste med för att det ska bli gjort.

Och jag gör det absolut för hans skull, men jag tror vi egentligen får ut mer av att gå isär.

Det blir nog inge bra om jag drar upp allt han gjort, där bland främlingarna...Och det sa han också efteråt"jag hade inte känt mig bekväm om du satt och berättade hur dum jag varit"

Och det respekterar jag

Så vi får väl se.

#alkoholist #lyckas #kämpa #förstagången

 

Lainen

15 juli 2014 11:45

Härligt att ni gick! Glad för eran skull. Ska bara svara lite snabbt med mina tankar och åsikter.

Jag måste säga att jag tror. Liksom många andra inom gruppen säger att det är viktigt att just inte tänka det är din/er förtjänst. Hade det varit det så hade det tagit slut redan tidigare.
Fast då brukar folk se gruppen etc som sin gud i många fall. Men det är just viktigt att inte tro det är ens egna förtjänst.
Många har börjat tro det och slutat gå på möten och därför tagit återfall. Det här med att gå på möten är livslångt och det är väldigt få som klarar av att sluta gå och fortf vara nyktra.

Bra du började gråta. Då kan han se hur allvarligt det är för dig. Du har säkert gjort det inför honom förut men när du gör det för andra folk och så så är det nog lite större makt i känslan.

Du får inte gå på slutna. Vet inte huruvida du förstod det eller ej. De öppna och slutna är ofta helt likadana.

Jag tycker verkligen INTE du borde fortsätta gå på möten. Det är inte upp till dig att berätta vad han gjort eller inte gjort. Att "snacka skit" om honom. Det är hans jobb! Att han ska komma till insikt i saker och ting inom sig själv. Få prata om vad han gjort och få ut det i ord. Det är då han verkligen inser vad han gjort.

Så låt han gå på stängda möten och följa han inte på öppna om han nu bestämt sig för att gå. Enda anledningen jag ser att följa honom är just för att peppa/tvinga han att gå. Men vill han nu gå själv så är det fixat! :)

Kan tilläggas att nästan ingen någonsin har med sina anhöriga så.

Ja ingen förutom du tjänar på att berätta om vad han gjort och han kan tom förlora på det. Leta dig efter en grupp för anhöriga. Som jag sa är det upp till honom att berätta vad han tycker är bekvämt att berätta och vad som inte är.

Ni har nu tagit steget mot vad som kan bli ett nytt liv för er! :) På AA lär man sig inte bara bli nykter, man lär sig hålla sig nykter, få ett bättre liv och bli en bättre människa tom. Om han bara tar det seriöst, går på möten och börjar arbeta i stegen kommer du märka stooor skillnad på honom i sinom tid. :)

Vad menar du med att få ut mer av att gå isär?

http://lainen.bloggplatsen.se

batmanbebis

15 juli 2014 21:08

Jo jag vet att bara han kan gå på stängda möten:)

Det jag menar med att gå isär är att vi nog inte ska gå på fler möten ihop, som igår. Det ger nog mer om han går ensam,på stängda möten.

Men det blir nog svårare att få iväg honom ensam

 

Daniel

16 juli 2014 11:46

Bra att ni kom iväg! Ett steg i rätt riktning helt klart.
Om han inte kommer iväg själv så får du kanske gå med igen. Kanske kan du vara lite mer passiv när ni är på möten tillsammans och inte berätta så mycket, eller kan man kanske sitta lite vid sidan och vara tyst? Har aldrig varit på AA-möte men det är ju bra om han får hjälp att komma dit ett par gånger så att det verkligen blir av.
Ni hittar säkert en lösning. Annars kan du kanske nämna det för någon där så förstår dom säkert hur du tänker och kan ge tips.

http://danneking.bloggplatsen.se

batmanbebis

16 juli 2014 14:58

Bra tips!
Jag ska skriva upp tiderna till honom och sparka ut honom:p

 

brunoga

9 januari 2015 14:24

♡ intressant :) och heja dig. Anhörigmöten är bra! Bra gjort!!

http://www.brunoga.bloggplatsen.se

batmanbebis

9 januari 2015 20:34

Oj, kul med någon ny som läser och skriver..tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...