Jaa jag får bostadsbidrag. Dvs jag slipper leva på mina pengar på sparkontot. Så himla skönt.
Och E har börjat intro på ett jobb som personlig assistent åt en ung kille. Dom klickade med varandra direkt och han ska jobba i helgen och nästa vecka.
Direkt blev E en annan person.
Lekte med bebis en bra stund. Skojade med mig och var allmänt avslappnad.

Så onödigt att han varit typ helt frånvarande i flera månader..
Tråkigt också att han fått jobb här och att jag snart säger upp lägenheten..
Men jag hoppas man får se nån krona i slutet av juni när han får sin lön.

Får lite ångest av tanken på att jag ska packa ner allt i flyttkartonger. Känns sjukt läskigt att flytta också. Har ju mest varit driven av ilskan tidigare..
Och min ekonomi..jävlar var den har ändrats.
När jag jobbade hade jag 7000 kr kvar efter räkningar. La undan 2000 på sparkontot varje månad.
Nu har jag 2500 kvar efter räkningar typ. Och det ska räcka till 3 personer. Det är inte så lite egentligen. Fast om det är typ att bebis behöver något så drar det ju iväg.

Så det är ju absolut en rädsla...Hur länge ska vi ha det såhär ekonomiskt?
Va kommer jag jobba med sen?

Fatta att jag bad E flytta för 2 månader sedan. Och han är kvar.
Det är ju helt sjukt!
Jag vetinte om jag ska ställa nån form av ultimatum..hur länge tänkte han bo här?
Ni ska han dessutom börja provjobba och det jobbet innebär natt. Så alltså kommer han sova bort hela dagarna..dvs ingen hjälp med hemmet eller vår dotter.
Fan heller!
Som att detta är ett hotell.
Han sover redan extremt mycket..hur ska det bli sen?
De som jobbat natt sover sällan 8-9 timmar..går liksom inte att komma hem vid typ 10.00 och sen sova till 20.00
Men jag vet att han kommer göra det.
Idag skulle han gå hemifrån 13.00
Då sov han till 12.30
Han gör alltid så.
Inte gå upp tidigare för att fixa hemma..ta disken..leka med vår dotter.
Halv ett när man är småbarnsförälder

Alltså jag får panik.
Han kan inte bo här om han ska jobba så.
Tog upp det med honom...Sa att det inte funkar att jag och bebis ska vara tysta hemma. Nä då får jag ta sovrummet säger han.
Nej!!

Fan jag är så jävla utnyttjad
Och vet ni..jag skulle vilja sjunga med min dotter och busa på morgonen..men jag är tyst för jag vill inte att han ska vakna och lägga sig i sovrummet.
Jag vill inte ha honom i min säng!

Fan. Blir så sur när jag tänker på detta

Det här är mitt hem
Jag stor på kontraktet och betalt hyra

Fan

En kille jag dejtade förut lite eller dejtade vetefan..men ja. Såg honom på Facebook och började prata om livet omäch läget.
I oktober gifter han sig. Reser mycket bor i villa och har bra jobb.
Undra hur mitt liv hade sett ut om jag var tillsammans med honom?
Självklart är min dotter fantastisk men om jag hade fått exakt henne..med honom..hur hade mitt liv sett ut?

Jag tror jag måste bearbeta den här relationen mer..känner att jag kan bli bitter.
Nu är jag så uppe i bebis och allt med henne..men sen..när vintern kommer och tankarna av ensamhet..
Jag valde E men av nån anledning känner jag mig så lurad.
Jag är snart 33 år och under 4.5 år har jag aldrig blivit bjuden på restaurang, bio. Har aldrig blivit bjuden på dejt dom var planerad av honom.
Hur fan tänkte jag?
Varför blev det inte viktigt?
jag vet ju att detta är viktigt för mig.. Att bli sedd uppskattad och överraskad.

I olika betydelser.
Jag har inte haft sex på 8 månader.
Jag saknar det inte heller faktiskt.
Nu har jag och E knappt en relation längre men jag har svårt att tänka på sex när bebis är hemma. Känns så smutsigt på något vis.
Men jag saknar beröring..kramar och ligga i någons famn i soffan.
Det var också väldigt länge sen.
Tur jag får massa kärlek av min bebis..och dregel och bli dragen i håret..haha

Jag lyckades söva om bebis imorse så vi gick upp klockan sju..woho!
Gav henne gröt till frukost och hon åt..hon har inte gillat den tidigare. Älskling!
En kollega hörde av sig och frågade om jag ville komma och plocka lite barnkläder.
Så jag gick dit. Hon hade två enorma kassar med kläder. Klockan var kring fyra och hennes tvååring var där och pratade och visade leksaker. Så jag gick igenom sakerna rätt fort..tänkte att dom säkert ville äta middag.. Blev en påse med kläder..och två par skor! Jätte snällt!

Bebis har knappt sovit idag. Blev en timme hemma vid 10 och sen 1.5 i vagnen..
Lagade middag när jag kom hem som hon också åt av..Sen öppnade jag mailen
Mamma hjälper mig att leta lägenhet och nu har hon fått förfrågan om en med inflyttning 1a september..herregud. Tänk om jag får den.
Då flyttar vi.
Då börjar vi om.
Ny stad..nytt jobb. Nytt liv?
Ensamstående med bebis.

E var på intervju idag och fick jobb. Personlig assistent. Han ska gå intro nästa vecka.
Jätte kul för honom..men mindre kul att jag kommer flytta. Fast mycket hinner hända på 3 månader.
Vore ju guld om jag äntligen fick lite bidrag till hyran också..

Att jag sparade pengar som jag gjorde innan
Och att jag kan undan mer när jag blev gravid. Det har verkligen räddat oss.
Utan mitt sparkonto den här månaden exempelvis så hade jag haft noll kr redan i början av maj.
Fick ut 12000 kr denna månad..med barnbidrag inräknat..hyra på 8000
Hade utan problem klarat det på mig och bebis. Men när jag även ska försörja honom så.
Kolla bara idag. Lagade mat som lätt hade räckt till mig i 4 måltider . Nu räckte det till en måltid.

Ja..tänk om man kunde spå in i framtiden.

Igår hälsade vi på min farmor och farfar.
Dom betyder otroligt mycket för mig och bebis har ett av sina namn som är farmors.
Vi pratade och åt lunch. Tittade på tv och farfar frågade om vi skulle gifta oss nångång.
Jag känner att hag inte orkar hålla fasaden uppe längre..ljuga..komma med förklaringar.
Så jag sa..nä..jag och E kommer gå skilda vägar.
Och farfar är så bra . Han dömer inte..han överreagerar inte utan sa jaha okej jaså ja ibland är det kanske bäst.

Inte lika kul att berätta för resten av släkten..liksom inget man bara kläcker ur sig på midsommar firandet.
Men träffade endel av familjen över påsk och klart dom frågar hur E mår..vad gör han..hur går det med jobb.
Och jag vetinte..
Och det känns dumt att alltid svara avvikande.

Ni är vi redan inne i maj månad och jag söker lägenhet och ringer runt.
Fick ju erbjudande om lägenhetsvisning förra veckan och blev så glad.
Inflyttning 1a juli..och det går ju inte. Kan inte betala dubbla hyror i 1 månad..tyvärr.
Och tiden är knapp. 3 månader från nu så är det snart september..
Oktober blir bebis 1år och måste ha dagis. Jag måste jobba.
Och då vill jag ha flyttat..
Det är nu jag har tid.

Vet inte vad jag tar vägen om vi inte hinner till oktober.
Skulle må så otroligt dåligt.
Skulle bli tvungen att gå ner i tid för att bebis inte ska behöva vara på förskolan så mycket timmar .
Det är inte okej att en ettåring är på förskolan halv sju till 5 6. Och det skulle hon behöva vara.

Så jag hoppas verkligen. Samtidigt som det såklart är sorgligt och läskigt att lämna Stockholm o mitt arbete.

Imorse bad jag bebis pappa att ta henne. Ögonen sved och jag sov djupt. Bad honom ge henne ersättning ..måste sova. Snälla.
Nä..jag e också trött säger han..

Okej.