Jag träffade en gammal kompis och hennes dotter häromdagen.

Ett år var hennes lilla tjej och jag har inte träffat kompisen sen före graviditeten.

Det var himla trevligt och vi pratade gamla minnen och umgicks i flera timmar.

Går i centrum och mäter en släkting, småpratar lite och hon säger att "vi ses den tionde då"

Jag förstod inte vad hon menade och såg förvirrad ut.

Jamen shower sa hon.

Eh..jag vetinte om den...svarar jag.

Min släkting har alltså precis avslöjat att det ska fixas en babyshower för mig .

Hon skriker rakt ut och ber om ursäkt och kallar sig själv dum osv.

Det är min syster som fixat den och jag bara vet hur ledsen hon kommer bli när överraskningen är avslöjad.

Så jag pratade i telefon med en hysterisk arg syster och ja, jag förstår henne.

Hon har tydligen planerat för detta lääänge, så avslöjas allt.

Men samtidigt så är jag ju såklart as glad för att det ska bli en shower:)

Nu tror jag dock att det är ändring på G.

För E går iväg och pratar i telefon och säger åt mig att jag ska be min syster ringa honom.

När vi pratade om att showern ska bli och att den är avslöjad så svarar han"den kanske ändras också, vem vet"

Såklart det vore kul med överraskning, men det blir nog jätte bra hur som!

Och jag är så blödig så jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det:)

Bara tanken att folk kommer och firar MIG för att jag äntligen lyckats bli gravid.

Hela den amerikanska idén med shower struntar jag i, det handlar inte om stort och maffigt och massa saker.

Utan om känslan och en kram och att folk är uppriktigt glada.

Så vi får väl se vad som sker helt enkelt.

Veckorna går rätt fort nu, v31 på torsdag.

Och nu när jag börjar jobba lär ju veckorna gå ännu fortare....Hoppas bara min kropp orkar med arbete.

Så var ännu en semester över och förbi.

Och jag och E satt tillsammans och pratade om att den faktiskt har varit bra.

Jag brukar ju ha smått ångest inför semestrarna, för att jag vill göra saker, men inte direkt gör något.

Flera år har jag suttit hemma och varit depp för att jag tycker alla andra har kul men inte jag

Men nu var det inte så!

Vi hade småsaker inplanerade varje vecka, och det gjorde att jag blev mer motiverad.

Sen har jag ju en bebis i magen och vissa dagar kändes det som att inget annat spelade någon roll, för jag har bebis!

Jag sover väldigt mycket och länge nu och det kommer nog inte bli lätt att gå upp imorgon.

Idag vaknade jag halv sju, förmodligen av att bebis sparkade rätt vilt..Har inte vaknat av det tidigare utan det brukar vara mest hålligång på kvällarna annars.

Så halv sju låg jag i sängen och kollade mobilen och somnade om igen vid halv åtta....vaknade TOLV!

Suck

Men ja, det är bara att konstatera att imorgon kommer jag att vara trött, och det är jag ju varje år vid uppstart egentligen.

Ska se till att prova kläder och ta fram ikväll.

Sen har jag gjort iordning två flyttlådor som jag ska packa idag..Känner faktiskt lite stress över att vi förmodligen flyttar den 7 september...vi har packat två lådor!

E är(såklart) superlugn och säger att det inte är några problem, vi kommer att hinna..

Jag har faktiskt lite panik, men samtidigt är jag så seg så jag har svårt att ta tag i saker.

Men det får gå bra, jag får försöka se det så och försöka att inte oroa mig, det tar bara en massa energi.