batmanbebis

Alla inlägg under februari 2016

Av batmanbebis - 23 februari 2016 10:04

En smärre panik sprider sig över min kropp.

Denna lägenhet är absolut inte anpassad för barn, det har jag vetat länge, men att hitta en ny bostad..i sthlm..hur gör man?
Det är köer överrallt och man ska ha köat i flera år.

Jag får panik faktiskt, hur gör människor för att få bostad, jag får panik...Inte kul alls.


Och den här febern verkar inte vilja ge med sig.

ANNONS
Av batmanbebis - 22 februari 2016 09:14

Nu måste jag försöka vara glad.

Jag är gravid.

JAG ÄR GRAVID!


Fan jag har knappt sagt eller skrivit det sen jag plussade i lördags morse.


Jag chansade och mailade fertilitetskliniken där vi gjorde utredning, vi blev ju  gravida naturligt så jag var osäker på om man kunde få komma dit.

Men dom svarade och 15e mars ska jag dit!!!!!



Jag vill bara känna mig graviditet, se min graviditet...Just nu känner jag mest feber och snor.

Och varje gång jag går på toaletten kollar jag på pappret efter blod.


Försök njuta nu!!!!

ANNONS
Av batmanbebis - 22 februari 2016 08:18

Min syster gick på min kusins flickväns babyshower igår.

Jag var inte bjuden.

I början reflekterade jag inte över att jag inte var bjuden, men sen tänkte jag"det är något hon har emot mig."


Grejen är såhär..

Jag har svårt för henne, men jag har svårt för jätte många människor!
Det var också jobbigt för mig att hon är gravid, och att det gick så snabbt...Och jag undvek nog henne lite när vi träffades hela släkten.

Men sen bestämde jag mig för att lägga det där åt sidan, och tänkte"Hon behöver nog också någon", då jag märkte att hon knappt hade nån egen familj som brydde sig.


På två år har jag inte sett henne mycket, kanske 6-7 gånger och då träffa hela släkten och det är mycket folk, men jag har börjat kommentera på facebook och visat intresse.


Men igår då, efter babyshowern ringer min syster. Hon berättar att mina mostrar undrade vart jag var, min syster sa då att jag inte var bjuden...ahh konstigt hade dom sagt.

Min syster berättar då att min moster sagt"att hon inte sagt något, ja alltså er mamma berättade att dom försöker få barn"


Då har alltså MIN MAMMA sagt till sina systrar att vi försöker få barn.

Något som är för mig högst privat, känsligt och intimt.

Hon har ingen som hellst rätt att sitta och berätta för andra om mig sådär, och jag är rätt säker på att jag sagt det till henne.

Jag blev bara så jävla ledsen.

Men ur min mosters synvinkel blev det ju"men vaddå, varför vill hon inte att vi ska veta?"


Och det handlar inte om det, det är inte något personligt, jag vill egentligen inte att någon ska veta, det är känsligt och privat.

Och jag vill inte ha några frågor om hur det går, eller bättre lycka nästa gång..Därför har jag inget sagt!!!


Så jag mailade mamma och sa hur jävla upprörd jag var, kände mig sviken och lurad.


Sen bestämde jag mig för att maila min kusins flickvän, "varför blev jag inte bjuden"


Hon skrev då" jag har känt att när vi ses så pratar du knappt med mig, har känt som att du inte gillar mig, därför ville jag inte bjuda dig"


Och ja, jag har ju haft svårt för henne, men jag tycker inte det där är okej.

Vi är liksom inte några 15åriga brudar som ska ha klassfest, vi är familj, hennes blivande man har jag känt i 30 år.

Jag tycker inte att man fryser ut någon sådär.


Hur mycket kan hon då gilla MIG? Brukar man inte då som vuxen typ höra av sig och kolla om något är fel, om man känner så?


Och jag tänker på det mer och tänker.........hon har fan inte pratat med mig heller?
Och jag frågar E, brukar hon prata med dig? Nää  säger han.

Nä precis!! Så varför är JAG BOVEN?


Jag berättade detta för min moster, som inte förstod varför jag var bjuden.

Hon blev helt chockad, sa flera gånger"detta kan inte vara sant"
Hon frågade mig om hon fick prata med henne...Min spontana tanke var NEJ, jag orkar inte.

Om hon inte gillar mig så fine, finns liksom inget att prata om.


Men tillslut gav jag med mig.

Känner bara att detta blir så otroligt infekterat, är jag ett monster? Är jag så hemsk så att man inte ens kan bjuda mig?
Dom ska snart gifta sig....får jag komma då?

Alla kalas där vi kommer ses, shit det kommer ju fan bli as spänt.


Och jag kan liksom inte ändra mig, jag är såhär..det tar tid för mig att lära känna människor, släppa in dom

Jag kan inte vara trevlig och social direkt, varför får jag inte vara så?



Av batmanbebis - 21 februari 2016 08:44

Så blev jag sjuk.

Snorig, hostig och ont i halsen, började redan fredag kväll men har nu eskalerat.

Det gör mig sur och besviken, jag var ju nyss sjuk? I januari var jag hemma och det är ju galet hur mycket pengar man förlorar:(

Jag funderar på att hämta ut min astmamedicin, har dragit mig för det för den är ju så himla dyr...men jag vetinte ens om jag har kvar receptet på den...Hmm

Försöker googla om man kan ta sånt när man är gravid, men får inga direkta svar"fråga din läkare"...


Och about that...


Jag tampas med förkylningen och känner inte riktigt att jag har tagit in resultatet jag fick på stickan igår.

Jag har tänkt flera gånger"tänk om den visade fel...tänk om jag går och tror något som är helt fel"


Tänk om graviditeten försvinner?


När jag la på luren med min syster, och det kändes som ett vanligt samtal.

Ett samtal som handlade om"när du blir gravid", ett samtal som vi haft så många gånger...där vi drömmer oss bort tillsammans.


Känns som att jag liksom....måste påminna mig själv..HALLÅ det är på riktigt nu!


E var verkligen fantastisk igår.

Han gjorde te till mig, tog hand om mig, lagade mat, bäddade ned mig mitt på dagen för att vila.

Masserade mig.

Han är verkligen kanon på att ta hand om mig när det behövs.


Vi pratade lite om hur vi måste fixa hemma, hemmet är verkligen inte barnanpassat nu.

Vi drömde oss iväg lite, skämtade om hur vi skulle bli som föräldrar....hur överbeskyddande han skulle vara om vi fick en dotter.


Jag googlade runt efter ett sånt gravtest som visar veckor, hittade ett billigt på apotea som jag beställde.

Känns som att jag behöver ta ett till test och sen kolla om NC har rätt angående veckor.



Av batmanbebis - 20 februari 2016 10:45

Nu har chocken lagt sig lite.

Vaknade halv sju och satte mig och kissade på stickan...Som ju inte alls var ett sånt där "gladgubbe" test som jag trodde.

Ett plus.

Blev tvungen att fota det och lägga in i en grupp jag är med i...SER NI NÅGOT!?

Ja, ett starkt plus.


Starkt plus.

Helvete.

Gråter inne på toaletten.

Trött och kli i halsen, helvete ska jag bli sjuk igen?


Skickar direkt MMS till min syster.

Timmarna går, alla sover, ingen svarar på telefon, syrrans telefon är avstängd.

När klockan är mer human för en lördag så skriver jag sms till hennes man....BE HENNE RINGA MIG NU!


10.33 pratar vi

Hennes mobil hade dött...hon hade inte sett sms eller MMS.

Hej vad ville du?


Jo...Jag plussade imorse.

Hon börjar gråta.

Jag börjar gråta.

Just detta tillfälle har jag ju drömt om så många gånger, just detta, att få berätta för min syster.

Hon berättar att hon visste...Hon sa att hon för någon dag sen drömt att jag ska få barn i november.

Hon sa att hon haft nån känsla att "snart e det dags".


Knappade in i NC att jag tagit ett test och plussat, direkt ändrades appen och den berättade för mig....


Grattis till DIN BEBIS.

Beräknad födsel 29 oktober

DIN BEBIS är nu 2mm stor


Jag läser MIN BEBIS, flera gånger.

Jag får inte nog...MIN!


Snart fyra timmar sen....och nu känns det som en dröm

Man har suttit och drömt så mycket så nu kan jag inte fatta att det är verklighet


Men också rädd.

Kan jag fortsätta med lchf?

Hur ser mina värden ut?
Bör jag ta mer vitaminer?


Inget är ju säkert att detta ska gå bra...Men jag måste få vara glad...Jag måste låta mig vara glad.

Ska väl ringa mödravården på måndag...

Skrev mail till fertilitetskliniken också.

Hade faktiskt hoppats på att få komma dit, och ta blodprov och bara kolla allt..Bara första gången


Nu vet jag ingenting känner jag...detta har jag ju aldrig googlat om.


När gör man UL, vad händer sen? Hur ofta går man?


Mitt i allt detta så känner jag mig förkyld och sjuk...igen.


Men alltså..........detta är på riktigt.

Av batmanbebis - 19 februari 2016 12:22

Ingen mens

Dag 30

Har försökt att hitta anledningar till varför mensen är sen.

Jag är rädd att tänka tanken att jag kanske kan vara gravid, jag vågar helt enkelt inte hoppas.

Så då läser jag att det kan vara så att när man äter LCHF så kan cykeln bli längre...fan.

Då är det kanske det.

Jag trodde jag hade sett över alla anledningar..

Men nu kan det ju vara pga LCHF...jaha.

Fast nu är det ju ingen idé att spekulera längre...Det finns ju bara ett sätt att ta reda på hur det verkligen ligger till.

Men varför är jag så rädd?
Jag är så rädd så jag vill gråta.

Det har kännt så nära nu, jag har aldrig varit så här nära känslan av att vara gravid.

Kanske vill jag bara behålla den känslan, och inte få se svart på vitt att jag har fel.


Nej i helgen tar jag ett test helt enkelt.

Klarar inte av att ta det innan jobbet för det skulle nog kännas jobbigt.


Så hoppas testen kommer idag som jag skickade efter.


Åh denna undran.

Av batmanbebis - 18 februari 2016 21:05

Presentation


batmanbebis

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ batmanbebis med Blogkeen
Följ batmanbebis med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se