Direktlänk till inlägg 29 december 2015
Så..jag beställde hem en sallad..utan majs.
Glömde säga utan bröd.
Fan.
Där låg brödet och bara skrek på mig.
Funderade på att kasta det i papperskorgen och hälla rengöringsmedel på det...Men så blev det inte
Jag åt upp det.
Fan.
FAN!
Jag kan verkligen inte ha sånt hemma!
Jag måste ta mitt missbruk av mat på allvar.
Jag har alltså inte ätit bröd sen den 12 november.
Och nu åt jag.
Jag försöker se det som att det "kunde ha varit värre"
Jag vet för ett tag sen när jag drack vanlig läsk, vilken ångest jag hade efteråt...Efter det har jag blivit klokare.
Så jag tror man får se det så, inte bli så arg på sig själv. Utan att man lärt sig något.
SÅ vad lärde jag mig?
Säg UTAN BRÖD tack.
Magen pratar en massa nu, bubblar och snackar, skulle inte förvåna mig om jag fick ont sen.
En sak jag iaf inte RÖRT är chips, vilket är enormt för mig
Likaså pasta,ris,potatis, inget alls har jag stoppat i min mun....Och dessa känns som de största bovarna.
Varför bli så hysterisk över lite bröd?
JO så hade jag också resonerat förut"herregud lite bröd". Men att äta saker som är fel för min kropp, kan trigga igång den. Socker och vete kan kicka igång ett enormt sötsug, som är jätte svårt för mig att säga nej till.
Det gör mig också mer hungrig.
På julafton åt jag jävligt bra, men jag åt sockerfritt godis med jordnöttssmör, och direkt på kvällen var jag jätte sockersugen och hungrig...Men jag stillade det med keso och grädde
Jag har missbrukat mat hela mitt liv.
När jag var liten fick vi aldrig dricka saft efter klockan 19.00, jag fattade aldrig varför..
Vi hade sällan något sött hemma, aldrig läsk, detta gjorde att jag smög iväg och handlade och tjuvåt utomhus.
En händelse jag minns tydligt var närjag hade varit på middag hos min farmor och farfar.
Farmor är lite av den gamla skolan, och vill att man ska bli mätt, gärna ta mer och kämpar mycket i köket.
Efter middagen gick jag hem...förbi Lidl...köpte en påse chips.
Och som så många andra gg kunde jag inte vänta tills jag kom hem, utan jag gick och åt ur påsen...som var i en plastpåse för att dölja...
Tryckte hela munnen full samtidigt som jag gick hemåt, plötsligt bakom mig hör jag HEJ HEJ, vänder mig om med munnen full och där är min farfar på cykel...Hej mummlar jag fram med munnen full med chips.
FAN, minns hur pinsamt det var, här hade vi ätit middag och jag klagat över hur gott och hur mätt jag var, och nu gick jag och tryckte i mig chips.
Ett annat starkt minne är från min första lägenhet. På konsum sålde dom tjocka pizzor som jag köpte då och då.
Jag köpte en pizza och sen köpte jag potatissallad som jag la på...
Ibland gick jag förbi pizzerian och köpte en pommes och la på pizzan från konsum
När jag bodde hos pappa mådde jag riktigt dåligt.
Hade flytt ifrån mamma och hennes alkoholproblem. Hade bott hos kompisar och försökt att sälja sex för att få fickpengar.
Pappa hade ju också stora problem, men jag behövde aldrig vara rädd att främmande män kom in i mitt rum där.
Träffade rätt många killar från Internet när jag bodde hos pappa. Hade ångest när jag kom hem efter att ha haft sex med dom, och åt.
Hos pappa fick man verkligen smyga med att äta. Minns hur jag gick upp mitt i natten.
Tog en djup tallrik och satte på vattenkokaren.
Hällde potatismospulver i tallriken, sen hällde jag kokande vatten på
Detta var en rätt som jag kunde äta utan att pappa märkte det. Bröd skulle han märka om jag tagit av.
Potatismos var dessutom väldigt mättande
Minns också att min mage var helt paj i flera månader. Ofta satt jag och åt middag och mitt i middagen fick jag springa på toa.
En annan favorit var snabbmakaroner med beasås, kunde äta en hel kastrull, med sked.
Kroppen tar såklart otroligt mycket stryk av detta. Det som var lite unikt med mig var nog att jag aldrig fattade hur stor jag var.
Jag fortsatte träffa killar, ha sex, dejta, gå på fester.
143 kg minns jag att jag vägde en gång, och då var jag inte som störst..Så jag tror att jag måste ha legat på 150 när jag var som störst.
När jag vägde 143 så minns jag att jag kollade på foton och tänkte OJ shit. Att få se 143 kg är en otroligt chock.
Jag hade ju aldrig vägt mig.
Och nu börjar jag känna av brödet.
Känner att hjärtat slår i halsgropen, och det är ett tecken på att jag ätit något fel.
Gör om gör rätt.
Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...
Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...
Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...
Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...
F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 | 13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 |
||||||
|