Vilken segdag alltså.

Jag fick en depp attack och kurade ihop mig i soffan och tyckte allt mest var skit.

E blir alltid smått berörd av när jag mår dåligt och försöker pigga upp mig.

Vilket jag inte alls är mottaglig för, utan stöter snarare bort honom.

Nåt förlossningsprogram började på tv och jag började kolla, vilket jag VET att jag inte ska göra...Mådde sämre och bytte.

Stötte bort E ännu mer och blev nog otrevlig, så han drog och fiskade.

Läste på om storkkliniken, en klinik för fertilitetsutredningar i Danmark.

Gränsen där är 46 år för IVF, osäker på va den är i Sverige? Så då blev jag lite gladare....46 år det ju ett tag kvar till..iaf.

Ibland blir jag också sur på mig själv.

Går jag ner 20-25 kg så får jag göra IVF.

Så.........varför gör jag inte det?
Men att bli sur på sig sjäv är liksom ingen lösning, och jag går verkligen inte ner i vikt genom att bli sur på mig själv.

Men egentligen är det ju "bara" det, men det är otroligt många kilon.

Har gått ner 30 kg på typ 4 år, och det med hjälp av en operation.

På tre år har jag gått ner 5.

Så EN bra sak är iallafall att jag inte gått upp i vikt, jag läser om jätte många som börjar gå upp 4 år efter sin operation.

Gymkort, LCHF, viktväktarna, promenader? Ja, något av det skulle asolut hjälpa mig.

Men hur fan får jag motivationen?

Två månader till min födelsedag, högtid för mig som betyder att jag blir påmind om att jag blir äldre.

Sen julen

Herregud julen är verkligen värst, barn med tindrande ögon och kärlek och glädje och jag bär på en enorm sorg.

Tänk TÄNK om jag fick den bästa julklappen!!

Tänk om jag satt där med hela släkten med ett liv i magen.

MEN VA SKOJ att skriva ett as långt inlägg så laggar hela jävla internet ihop..blöh!

Så nu blir det en förkortning av allt

Idag: hemma och sjuk.

Hade föräldramöte igår, gick kalasbra men det kändes som min hjärna var potatismos.

Så jag sa redan igår att jag blir nog hemma idag.

Är så jävla slut och matt, och har så varit sen i fredags.

Måste bli bättre på att ta mina vitaminer, då jag tror det är en bidragande orsak till min seghet också.

Känner redan hur otroligt tråkigt det är att vara hemma, då jag inte är supersjuk så går tiden sååå sakta.

Annars när man är sjuk så är det ju bara skönt med hemmatid och vila.

I söndags var jag ju hos mamma, har varit hos henne en gång innan, då bara i hallen.

Det var faktiskt trevligt, vi åkte några i släkten till henne

Hon har precis fyllt 54 år och det slog mig hur otroligt ung hon ser ut.

Jämför med kollegor i hennes ålder och dom ser mycket äldre ut

Saknar att ha en relation med min mamma, och det var trevligt att vara där.

Men jag vet också att umgås vi för länge eller för mycket så säger hon onödiga saker och spänningen mellan oss är bara jobbig.

Köpte min efterlängtade blåbärspaj på hemvägen, mumsade i mig en bit...mådde illa och la mig..hah!

Vi gjorde en beställning på en hemsida igår(mer kläder), dom har bara hemkörning med DHL så E blir kvar här några dagar eftersom leveransen brukar komma dagstid

Sen har jag väl ägglossning nu i dagarna...åh alltid detta schema.

Men åker han hem på måndag så ska de fertila dagarna vara lite lugnare och ja....

Ringde transportstyrelsen och det visade sig att jag glömt att skicka in en sak.

Blev smått sur på mig själv men det löstes fort, man kunde fylla i allt onlne och dom behandlade ärendet direkt.

Så snart ska jag kunna börja övningsköra!!

Nu ska jag äta makaroner och halloumi.

E sover fortfarande och det gör mig lite irriterad faktiskt, märks att han varit här länge nu för jag börjar störa mig;)

Men jag älskar allt han gör här hemma, maten står på bordet och disken är diskad.