Smärtan kom som en smäll på käften.

Mensvärken tog över hela jävla min kropp och jag var ute på gården och försökte gå bort smärtan.

Lyckades smita iväg till skolsyster och fick en alvedon.

Sen var det tur för mig att ha rast och jag la mig på soffan i det lilla personalrummet och låg och vaggade som jag gör när jag har ont

Jag lägger mig med mobilen och vaggar och väntar på att alvedonen ska kicka in.

Då kommer två kollegor som annars inte brukar ha rast i detta rum, men ska ha det.

Man ser att jag ligger och kollar mobilen men ändå ska jag störa mig.

Jag blir rätt sur.

Först säger en kollega"är du stressad eller"? Nej jag har jätte ont svarar jag. Det var ju ingen dum fråga egentligen.

Sen kommer nästa kollega och säger att jag ska peka ut vilket skåp som är mitt , så hon vet.

Jag reste mig och gjorde det.

Där måste jag bli bättre på att säga ifrån, men jag är dålig på det.

Sen ska hon fråga mig en massa saker, "Kom och kolla på det här och vad är det här"

Jag blir så arg på mig själv att jag inte säger stopp.

MEN sen så tänker jag.

Om DU väljer att inte ha rast så fine, men ha respekt för att andra har rast. Personalrum betyder rast!!!

Idag jobbade jag 8-16.45, jag behöver min enda rast på 30 min.

Hon jobbar aldrig längre än fyra så om hon känner att hon inte behöver rast så får det stå för henne

Humöret har verkligen varit tufft idag, speciellt när jag hade så ont.

Bokade en tid hos gynekologen på sjukhuset.

Så imorgon ska jag dit och är allt OK så börjar jag om fem dagar med en kur pergotime.

Känns inte så jävla mysigt att gå dit när jag nu har mens, men det får gå.

Jag la in ledigheten och sa det till min kollega.

Orkar inte tänka på att det ska "ställa till med något", jag har rätt att göra detta.