Jag har ju alltid haft ett otroligt stort intresse av de där barnen som har det där lilla extra.

Som inte tänker som alla andra barn, som kanske behöver extra stöd, motivation och tålamod.

Började rätt tidigt att vara resurs åt en pojke, ett tydligt minne var när vi skulle äta frukt, han plockar upp frukten och ser en apelsin..han hade föreställt sig ett äpple, jag vetinte om han trodde att det skulle vara ett äpple eller om han bara inte var sugen på apelsin..Men han blev hysterisk.

Jag minns hur maktlös jag kände mig men jag minns också hur jag tänkte att, hur extremt jobbigt det måste vara för honom att bli såhär arg och besviken.

Jag gick runt på div avdelningar för att hitta ett äpple.

Jag har mött många barn efter honom som jag jobbat med och kämpat för.

Jag har ju också många diagnoser i min kompiskrets och också i min familj.

Nu har min syster, som också är otroligt intresserad av specialpedagogik, misstänkt att hennes son nog har större svårigheter med vissa saker än andra barn.

Och det är något som gör mig ledsen och förvirrad.

För att jag känner ofta att jag inte når honom.

Detta är något som kommit på senare tid, förut var vi närmare varandra men nu känns det ofta som att jag gör fel.

Jag blir arg på mig själv och känner mig egoistisk, så det gör ofta att jag försöker att inte närma mig honom, utan att han får komma till mig.

Men det är svårt!

Igår exempelvis så kappade jag honom på kinden, då blev han jätte arg och sa att jag alltid gör dumma saker.

Jag kände mig då arg, av nån konstig anledning, arg för att jag försöker närma mig honom men det blir ju bara fel!

Detta är såklart aldelles för känsligt för att prata om med min syster.

Jag kan prata med min syster om ALLT men verkligen inte detta.

Och vad ska jag säga...ja jag vet vad jag ska säga.

Hur närmar jag mig din son, hur gör jag rätt?

Dom har mycket humor i deras familj och småretas ofta med varandra, min syster har också sagt ett flertal gånger att det är hon som kan retas med honom mest utan att han blir sur.

Blir han sur, så skämtar dom oftast bort det, vilket jag tror är jätte nyttigt, man ska inte göra en stor sak av det.

Men ja, det är ju MIN känsla, MITT ego att jag vill att han ska vara på ett visst sätt.

Det är inte okej, han är den han är, och är han då känslig så får jag gilla läget.

Han blev sur på mig flera gånger igår, när jag klappade honom på kinden, när jag frågade honom något som han inte ville svara på och när han säger att jag svor när jag sa bajskorv.

Jag var verkigens hans hackkyckling, och jag vet att han var trött och hungrig, och jag antar att det bara är mitt behov av att jag vill göra rätt.

Jag tror att jag gör bäst i att låta han komma till mig, men då kan det ju också se ut som att jag undviker honom.

Jag vet att det är jätte känsligt för min syster att han är lite speciell, kräver större tydlighet än sin bror och framförhållning. Jag vill inte att hon ska tro att det är ett problem, eller att jag blir ledsen.

Ahh jag vetinte, är väl mitt behov av att göra rätt bara som ställer till det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...