Ja, jag tillhör ju denna skaran.

Min mens skulle ha kommit i fredags men har inte dykt upp.

Jag smsade syster som blev överlycklig och jag sa NEJ bli inte det, det är säkert bara min kropp som jävlas.

Hon frågade hur jag mår, och jag har väl egentligen inte känt efter, bara sprungit och kollat i trosorna...haha :/

Men ja, trött hela helgen, och har små hugg på vänster sida, och jag är bottenlös. Vilket innebär att jag är så jävla hungrig, hela helgen...

E ringde, jag kunde inte vara tyst för honom heller"min mens är två dagar sen"

Jaha, okej ja men den kommer nog.

KOMMER NOG?!

Jag blev rätt arg faktist, och sa det.

Hur kan du säga sådär när du vet vad jag har gått igenom, vad vi går igenom?

Kommer min pojkvän nånsin att bli så delaktig i detta som mig?

Jag VET att alla hanterar känslor på olika sätt.

Jag vet också att jag vill ha barn mer än va han vill.

Jag vet också att han som kille inte har samma psykiska stress som mig.

Man hör sällan om killars biologiska klocka liksom.

Han bad iallafall om ursäkt, och började att prata om att han ju egentligen vill vänta och ha fast jobb.

Den där diskussionen har vi ju haft flera gånger om vad han vill...Men jag tror den mest handlar om rädsla.

Sen är det så, att vi har svårt att bli gravida, så bara för att vi försöker nu så behöver det ju inte betyda att något händer nu.

Men han ser det inte så...

Detta är något som är svårare att prata om än själva "jag blir inte gravid".

För alla andra skriver om sina perfekta män som gråter tillsammans med sina tjejer och är på precis samma nivå.

Men jag har förstått att så är inte fallet.

Har pratat nu med flera kvinnor som säger att dom bråkat många gånger med sina män för att dom inte är lika uppgivna och ledsna som dom är.

Kroppen driver en verkligen till vansinna med alla jävla lägen man går igenom

Mens inte mens, ägglossning, missfall, förhoppningar, oro och allt annat.

Det gör mig så jävla arg ledsen och upprörd att jag inte ens kan fantisera om mig själv som mamma.

Jag kan inte ens längta, för det gör för ont!

#hoppas #Längtan #barnlös #ofrivilligtbarnlös #ängslig #relation #prövningar #besked

Som bekant så är ju min mens sen.

Den där fröken röd som man fått så många gånger, ibland plötsligt och hastigt.

Man har skrikigt rakt ut när hon kommer och man har varit väldigt förberedd.

Jag tog ett test.

Ja precis, jag skulle ju inte göra det.

Min mens skulle ha kommit på fredagen, så jag tänkte väl att, äh jag tar ett test, det får bära eller brista.

Ett streck.

Jag blev inte direkt ledsen tror jag..tyckte det var enormt skönt att göra testet ensam iallafall så slipper man höra en massa "tröstord".

Något i mig skriker självklart "men du , man kan ju testa negativt tidigt för att sen plussa senare".

Ja, jag vet.

Men jag vill inte bygga upp någon falsk förhoppning nu, fast jag kommer att göra det, för det är så jag funkar.

Bygger upp, planerar, drömmer och längtar.

Imorgon är det dags för jobb igen, otroligt vad lite extra ledigt kan göra, jag har verkligen varit på gott humör.

Jag får dock jobba med vikarie imorgon då min kollega är utomlands.

#testa #längtan #hoppas #fan