Mamma.

Min mamma har gjort många dumma saker under min uppväxt.

Jag har egentligen aldrig konfronterat henne med detta.

Skrev ett brev till mamma när jag var yngre, två A4 med text om hur jag känner mig, hur sårad jag blivit osv.

Jag ville få ur mig skiten, jag vet att mamma läste brevet.

Fick aldrig någon respons.

Hur kan man bo med sin dotter som öppnat sig och sen inte ens svara på det?
Svara med ett brev eller med ett samtal?

Jag väntade mig aldrig något svar, för jag känner ju mamma. Mamma gillar inte sanningar.

Så det jag vill säga är.

Det är som det är.

Det har hänt.

Mamma kommer alltid vara på detta sättet.

Mamma kommer aldrig att bli som jag drömt om.

Det som gör mig jävligt irriterad:

Jag är klar.

Vi pratar inte om det som har hänt.

Jag har sporadisk kontakt med min mamma.

Därför blir jag JÄVLIGT sur när jag får ett sånt här mail:

"jag känner mig inte älskad av dig och din syster"

Okej mamma, så du vill spela på den planhalvan nu?
Ska vi vara ÄRLIGA NU?
Prata känslor?

Såhär skriver hon till min syster i sms:

"Det är synd att du är så långsint, du är omöjlig att ha en relation med"

Absolut, vi är långsinta.

Min syster och mamma har aldrig haft en bra relation.

Jag märkte detta redan som 10 åring.

"varför är mamma så konstig mot min syster?"

Om en mamma inte visat känslor på 10 år.

Ens mamma har skämt ut en, brytit löften och varit elak.

Är man långsint om man tillslut efter flera år säger att, nu räcker det!?

När man var barn hade man inget val.

Man kunde inte fly, vart skulle man sova?
Kanske kunde man sova borta en natt eller två, men man ville ju inte vara andra till besvär.

Kände jag mig älskad då mamma?
Kände jag mig älskad när du tog hem män och hade fest medans jag sov?

Kände jag mig älskad när du var för full för att väcka mig på min födelsedag?

Nej.

Och jag har inte kastat det i ansiktet på dig.

Men när du har MAGE att påpeka att DU inte känner dig älskad, ja då ska jag fan spela i samma liga som dig.

Älskad.

Du vet fan inte ens vad det betyder.

För en vecka sen frågade mamma om vi kunde ses i helgen.

Hon kommer till stockholm

"hon saknar mig"

Javisst absolut mamma, du kan väl höra av dig, jag är hemma.

Hon har inte hört av sig, mer än dessa mail om hur oälskad hon är.

Vet ni det mest komiska  ?

Helgen går, det blir söndag kväll.

Det är en stor chans att jag inte hör av min mamma.

Och det komiska i detta är att det kommer att vara mitt fel.

"ja, vi sågs inte, för du ringde ju aldrig"

Ja, allt är mitt fel.

För du är ju inte älskad

#relation #mamma #psykopat #ego #sårad #barndom #krossad #försöka #standup #våga #bryta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...