Linda

22 november 2014 12:34

Hej, en fantastisk person behöver fler egenskaper än dom du räknar upp.

En person kan ha 7 goda egenskaper av 10, men om resterande 3 är riktigt dåliga bleknar dom 7 och betyder ingenting.
Det är en helhet som behövs för att säga att en person är fantastisk.
Han ska ha en vilja att se till att du mår bra.
Då är du själv lugnare utan utbrott och kan visa fina sidor av dig själv.
Ett destruktivt liv skapar alltid kaos och den som inte mår bra blir någon den inte är. Den är missnöjd med sitt liv och blir lätt irriterad, ledsen och frustrerad. Det uttrycker sig i en ostabil personlighet.

Med andra ord så hade du varit mer stabil i ditt humör utan E. Hade du varit i en stabil , och i en kärleksfull relation , där din kille tar hänsyn till dina behov, då hade du varit glad och sagt fina saker om dig själv och till din partner.
När man är mitt i en sån relation , ser man inte detta lika lätt som utomstående.
Det är inte att stötta dig , genom att hålla med dig att fortsätta leva i en destruktiv relation.
Stötta betyder att man visar och vägleder den person som behöver bryta upp från en relation som bryter ner. I detta fallet är det DU som bryts ner.

Man vill se dig glad , inte uppgiven . Jag vill få dig att förstå att du ska se dig dig själv som en fin person. Då kommer en bra kille dras till dig. Du behöver bygga upp din självkänsla som i sin tur kommer säga till dig att: "Nu räcker det! Jag vill ha ett bättre liv och jag vet att det kan bli så."
Mitt liv ska fyllas av glädje!
Nu år 2015 kan bli ett glädjefyllt liv för dig .
Tro på dig själv ! Det kan bli ett liv med god livskvalitet.

batmanbebis

23 november 2014 11:32

Jag vet vad du menar..och jag kommer nog försvara ihjäl mig just nu för jag är inte berädd att lämna E..Det går inte..Stunderna som funkar med E är unika, jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så älskad och uppskattad som jag gör med E..Det vill jag inte släppa. Andra har absolut gjort mig argare och lessnare än vad E gjort...dom lämnade mig sedan..... Grejen är att E hatar att se mig ledsen men jag tror på fullaste allvar att han inte fattar att han KAN påverka så att jag blir gladare...Han håller om mig och säger "vad kan jag göra för att få dig att le"...Så uppenbarligen förstår han inte att allt handlar om en sysselsättning..ALLT..Om han visste skulle han ju inte fråga. Och visst..ska jag ha hänsyn till att han är oförmögen till att komma till skott? Nej förmodligen inte. Men tanken på att leva ensam nu, när vi dragit igång utredning och allt, känns..förjävligt.

Lainen

22 november 2014 13:00

"Det är inte bra att skaffa barn när en relation inte är stabil.
Men jag tror inte jag någonsin kommer ha en stabil relation,jag drar inte åt mig sånna män och jag är inte stabil själv."
Dessa meningar låter inte så bra tycker jag. Det finns dessutom lösningar på problemen. Det är verkligen inte bra för ett barn att växa upp i en ostabil miljö. Hur tror du barnets liv blir som det ser ut just nu? Huruvida viktigt tycker du det är?
Förlåt om jag verkar "påhoppande". Vet mycket väl jag kan framkomma som det men det är inte min mening. Vill bara försöka hjälpa.

batmanbebis

23 november 2014 11:27

Man SKA vara påhoppig:) det är så man får folk att fundera en extra gång..
jag tror barnet kommer att få en massa kärlek hos oss..jag tror barnet kommer få det bättre än vad både jag och E hade. och med det sagt så är det de viktigaste.
fast jag vetinte om det finns lösningar på problemet? de män jag drar till mig är något som byggts upp i flera år "i smyg" och jag trodde väl alltid att jag skulle hitta en helhylle man...Mr perfect med en fin och stabil familj...men eftersom jag inte är där själv så tror jag att Mr perfect med perfekt familj även söker en tjej som har detsmma, och det har inte jag. Jag tror att på kärlek till ett barn, och grejen att jag kämpar så mycket för att få detta barn kommer göra att det blir fint..Om E kommer bo med mig och barnet vet jag inte, men min förhoppning är ju såklart att han börjar jobba...För det handlar ju egentligen mest"bara" om det...att ha ett jobb

Lainen

23 november 2014 12:43

Jag tycker Linda tog upp några väldigt bra punkter. Försök att ta åt dig dem!
Det där med att stunderna är unika och finare är någonsin. Det kallas kontraster. När mycket är dåligt kan små saker verka fantastiska. Säger inte E är sådan. Men det finns de som manipulerar på just det sättet. Beter sig hur de vill för att sedan vara lite trevlig en stund för att ge tillräckligt med glädje och hopp för att få partnern att stanna.

Men är det itne svårt för ett barn att få det bra om föräldrarna bråkar och så tror du? Hur mycket kärlek gentemot barnet ni än har kommer ni inte kunna visa det till 100% pga ilska mot pertnern. Det kommer gå ut över barnet till viss utsträckning. Även om det inte gjorde det så skulle eran relation påverka barnet och ge det en felaktig uppfattning på hur relationer ska vara och mycket mer.

En sista sak. Tror du själv verkligen _allt_ handlar om en sysselsättning för honom? Det låter som en väldigt föhoppningsfull quick-fix.

Så, du bad om påhoppighet. ;) Allt är menat med ditt bästa i åtanke. :)

batmanbebis

23 november 2014 12:56

Eftersom det är hans brist på sysselsättning som vi bråkar om JÄMT så är min gissning att det är just det. SEN kanske det kommer upp andra saker, alkoholen kanske tittar fram igen när man har pengar? Vem vet.
Jag vet också exakt att det är så som du beskriver. När han gör bort sig med alkoholen behandlar han mig som en prinsessa för att jag ska stanna kvar och känna mig älskad. Men också för att lindra hans ångest.