batmanbebis

Direktlänk till inlägg 25 juli 2014

Tillbaka blick.

Av batmanbebis - 25 juli 2014 09:38

Vilket jävla liv man haft, vilken jävla kämpe man är...egentligen.

Mitt liv är fullt med kaos, rädsla och ångest.

Bodde me min mor, och när jag var 14 började hon att flippa ut rejält.

Och jag inser idag, flera år senare, hur stor betydelse ens mammas samliv har på ens eget kommande samliv,

Om man har två föräldrar, eller en som har kärleksfulla relationer då borde det ju vara något man lär in?
Man växer upp med kärlek, omtanke och närhet runt sig och man får lära sig att "såhär ska det vara".


Min mamma hade aldrig någon pojkvän.

Jag hade en egen ingång till mitt rum, och i min lilla hall fanns en dörr som gick ut till en annan hall, mammas hall.

Jag minns hur jag öppnade den försiktigt för att kolla in skorna som stod där, var det några skor där som jag inte kände igen?

Ibland stod där ett par herrskor.

Minns hur jag sitter kvar i mitt rum, vägrar att lämna..vägrar att möte mannens utnyttjande blick och mammas tomma blick.

Oftast hade dom ju festat hela natten, ibland hörde jag dom festa men jag visste inte om någon sov kvar.


Satt på mitt rum, ingen dator ingen tv, ingen telefon..i väntan på att Han skulle gå.

I början var jag kaxig, och stövlade ut och tänkte HÄR BOR FAN JAG, öppnade kylen för att ta något att äta.

Men männens scannande blick över mig blev för mycket.


Man såg sällan samma skor flera gånger.


Hur såg männen på mig, när jag hade en sådan mamma?


När männen hade gått så hade mamma alltid ångest, jag vet nu flera år senare att det var det men förstod ju inget då.

Hon låg kvar i sovrummet utslagen, alkoholenn spred sig i rummet.

Ibland blev jag orolig när klockan blev 2-3 och jag öppnade försiktigt dörren, för att se henne ligga och läsa.


Hon orkade inte gå upp.


Minns en man som hon tog hem.

Hörde dom prata och ståja och musiken var på hög volym, plötsligt öppnades min sovrumsdörr och en man satte sig på min sängkant.

Han hasade ned mitt täcke och jag slutade andas för en kort stund.

Nu är det väl min tur.


Hörde mammas gälla rop"nej gå inte in däääär, kom nu till mig istället".


Han reste sig upp.

Jag kände mig död.


Jag blev äldre och gick ut med mina vänner på stans enda klubb, vi dansade och hade det roligt.

Kom fram ett gäng killar till oss som var väldigt obehagliga, dansade nära oss och försökte tafsa.

Kollade på oss som att vi var mindre värda och respekterade inte vad vi sa.

Jag gick till vakten och fick dom utslängda.


Traskade hem den kvällen, mamma var ute nånstans och ja satte mig vid köksbordet för att ta något att äta.

Plötsligt öppades dörren och in kliver mamma.

Efter mamma kommer tre killar....tre killar som jag nån timme senare fått utsängda från krogen.

Nu stod dom där, i vår hall.


Vid det tillfället hade många män kommit och gått och jag respekterade verkligen inte män.

Jag var kaxig och uppkäftig.

Ställde mig upp och sa att dom kan dra.


Den här kvällen skulle bli den värsta av alla.


Jag gled upp och satte mig på diskbänken och sa att , nu ska ni gå, vi vill inte ha dig här.


-Det är din mamma som bestämmer, betalar du hyra eller?

Jag förklarade att nej det gör jag inte men man respekterar väl varandra.

Killarna bara log mot mig och gick ett varv i lägenheten.

Mamma satt full i soffan.

Skulle hon inte ta hand om sina gäster?

Gör som hon brukar?


Jag sa att jag skulle ringa polisen om dom inte gick härifrån, nu!

En av killarna, som faktiskt nog bara var några år äldre än mig, drog upp den största kniven från knivstället och la den platt mot mitt ben.


Jag var inte så kaxig längre.

Killarna fortsätter att gå runt, jag kände mig fången, att vädja till mamma var ingen idé alls.

Jag lyckades glida ned från diskbänken och springa in i mitt rum.

Behövde ha space, behövde tänka.


Fick nån konstig energi och springer ut ur rummet och skriker UT UT!

Mamma står då i hallen och jag trycker upp henne mot väggen.

Killarna lunkar sakta ut från lägenheten och mamma följer med ut i trappuppgången.

Jag smäller igen dörren och låser.


Hör hur porten slår igen och mamma börjar hysteriskt ringa på dörren.

Jag hatar henne just då.

Lät henne ringa på ett tag, kanske blev hon rädd, det var det enda sättet jag kunde straffa henne på.


Hon stormar in när jag öppnar dörren och föser mig åt sidan

DU ÄR JU FAN INTE NORMAL.


Är Jag inte normal?


Hon lägger sig.

Hon sover till långt in på nästa dag.

Killarna har snott pengar av mig, ur min plånbok.

Mamma pratar inte med mig.

Det ösregnade den där morgonen och mina vänner hade planer, så jag kunde inte fly.


Den dagen pratade inte mamma med mig på hela dagen.

Och det fortsatte, i tre dagar.


Jag kan inte förklara den enorma känslan av ensamhet när ens mamma inte svarar på frågor, eller tilltalar en.


Fem dagar senare flyttar jag, det går inte längre.

Får flytta in till en vän

Ringer till mamma på kvällen jag flyttat för att fråga något...

Kommer till telefonsvararen, Välkommen till XXX , ja kan inte svara just nu.

Hon hade tagit bort mitt namn.

Jag bodde inte längre där...och jag som bara tänkte hota lite, bo borta ett tag för att markera.

Men nu kände jag mig inte välkomen längre.


Bodde hos min vän i tre månader, sen gick det inte längre, han var lättirriterad och jag behövde en stabil person.


#tillbakablick #smärta #alkohol #liten #missbruk #hjälp #rädd #oro

Censur · Ego
 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av batmanbebis - 17 oktober 2018 22:21

Jag känner ofta en stark längtan efter att föreläsa. Men om vad?haha alltså jag har ju varit med om en heldel men man kan ju inte föreläsa om ett helt liv. Sen är allt väldigt personligt så genom att föreläsa skulle jag kanske såra många människo...

Av batmanbebis - 11 oktober 2018 21:49

Hej Jag har börjat plugga. Det är annorlunda som fan. Jag har läst kanske 3 böcker i mitt liv. Plötsligt har jag studielitteratur...på engelska. Plötsligt ska jag läsa massor, skriva massor och förstå helt nya saker. Men det är rätt häftigt...

Av batmanbebis - 22 juni 2018 21:13

Idag är det midsommar. Såklart dåligt väder. Kom iväg på lite firande och ätit god mat..och dotterns favorit just nu..jordgubbar. Men sen är det alltid extra jobbigt när man kommer hem..hon sover. Ensamheten smyger sig på. Jag tror att ensamheten...

Av batmanbebis - 22 maj 2018 21:23

Minns inte ens vad jag berättat om i bloggen. Känns som mycket händer känslomässigt men annars inte mycket. Jag har extremt lite ork kvar på kvällarna, vilket är sjukt jobbigt. Vilket gör att mitt hem är kaos. F sover tidigt, somnar fort och ...

Av batmanbebis - 11 maj 2018 10:17

F är sjuk. Jag försöker hålla gråten inne så hon inte ska se.. Fan ...

Presentation


batmanbebis

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards