Hade sån jävla mensvärk igår, var längesen faktiskt.

Så jag fick lägga mig i sovrummet på min pilatesboll, en fantastisk uppfinning det där kommer åt på ställen som inget annat gör.

Funderade igår...

Hur gör folk som ska föda barn utan körkort?
Ringer man ambulans?

Cubus har batman bodys, jag dör..jag döööör!!

Men nu börjar en ny  period.

Du har föreperioden: Dagarna före mens där man väntar funderar och hoppas, ska jag få mens eller inte?

Mensperioden: Det gick åt helvete, man känner sig uppsvälld och misslyckad, det gick inte...Mensen pågår i några dagar..

Eftermens perioden: Nu är mensen slut och de fertila dagarna börjar, orkar man så tar man fram ägglossningstesten och börjar kolla. Man försöker finna lusten, men framförallt TIDEN.

Ägglossning: Man hittar ägglossningsdagen med hjälp av mensappen eller stickor, och försöker pricka in..har sex.

Tiden efter: Nu kan man börja leva igen, sluta fokusera, försöker undvika att googla om"hur du lättare blir gravid".

Nu är det vanliga dagar, man kommer på sig själv med att man kanske borde ha sex nu me? (hahaha)

Vanliga dagarna går och snart kommer man igen till "mensperioden". Som man hoppas inte komma till..

Jag längtar så in i helvete efter en ny period.

"vart fan är mensen perioden".

Längtar.

Middagen gick kalas bra!

Pappa kändes avslappnad och då är det så jävla skönt.

Det blev inte förmycket alkohol och vi kunde prata om bra och jobbiga saker.

Hans sambos psykiska sjukdom har verkligen eskalerat och jag fick höra en hel del.

Han berättade om olika perioder då sjukdomen utvecklade sig på olika sätt.

Han betättade att en period så satt hon för sig själv och gapskrattade, mitt i nätterna.

En annan period så hade hon ställt en hylla framför dörren som pappa möttes av när han öppnade dörren.

Psykisk sjukdom är så jävla isolerande så det är skrämmande!

Pappa betättade att han har berättat för få om detta, hans helvete hemma.

Men han berättade också om hur lite förståelse människor har, typ tydde på att det kanske var han som hade gjort något som påverkade hennes sjukdo. Kanske hade han varit elak, våldsam.

Fyfan.

Pappa har ett sånt jobb där han kan sova över på jobbet, för de går ju helt enkelt inte att vara hemma.

Men hur lämnar man en psykisk sjuk kvinna ensam hemma utan att kända skuld, och oro.

Men i hennes värre perioder så låter hon inte honom sova.

Nu ligger hon iaf på psyket och pappa kan ha ensamtid.

Läkarna tjatar tydligen om att hon ska få permis men pappa säger rakt av nej.

Varför ska hon komma hem och börja med sitt maniska beteende igen?

Hela psykvården är ju bara en förvaring, dom gör direkt inget under några veckor, sen får hon komma hem igen, där hon vägrar att ta sina mediciner.

Men det var så otroligt skönt att se honom avslappnad och nöjd!