The kid(2010) En sorglig verklighetsbaserad berättelse o Kevin som lever ett hemskt liv med sina föräldrar, misshandel och utanförskap. Fantastiskt fin film om att kämpa och överleva.

Non-Stop(2014)- Handlar om Bill som sätter sig på ett plan och plötsligt får en massa sms om att någon kommer att dö ombord på planet var 20e minut. Spännande och händelserik film med bra skådespel.

El Cuerpo(2012) En kvinnokropp försvinner från ett bårhus. En spännande film med många oväntade tvistar, spännande som sjutton!

Blå är den varmaste färgen(2013) En fin film om kärlek. En ung kvinna blir förälskad i en äldre. Så jävla fin film med massa känslor se den!

The Heat(2013) Två poliser ska jobba ihop. Men ingen av dom gillar att jobba med någon annan. Envisa och vet bäst ska dom lösa brott..Så jävla rolig, kan nog vara en av de roligaste jag sett

Captain Phillis(2014) Om en båt som blir kapad, verklighetsbaserad.Grym

The broken circle breakdown(2013) En känslofilm, älskar skådespelet och musiken i filmen..En film som går rakt in i hjärtat.

Boktjuven(2013) Underbar film om en flicka som går emot normen.

Big Bad wolves(2013) Bra från början till slut...En flicka hittas mördad, men vem är mördaren? Fattar fortfarande inte slutet dock, hahaha

13 sins(2014) En thriller om en kille som ingår i en mystisk lek och plötsligt dör folk...

Trance(2013) Två män är kära i samma kvinna..Männen är dessutom bittra fiender..Ännu en film med lite tvist i, I like!

Påväg hem från jobbet idag så drömde jag mig iväg, ibland är det rätt behagligt och ibland gör det mig ledsen.

Minns när jag spelade bingolotto och det var nån tant som vann massor med pengar och hon var hur lugn som hellst jag funderade genast på hur jävla glad jag skulle bli.

Skulle vråla.

Men jag är sån, jag visar verkligen mina känslor.

Så idag funderade jag på hur jag skulle reagera om jag fick ett plus på gravtestet.

Jag har aldrig gjort ett test, eller jo när jag var femton men det räknas knappt.

Jag skulle nog skrika...sen gråta för att nu är det äntligen MIN TUR.

Som att vinna på lotto.

Jag kan inte jämföra detta med något annat..Denna eviga väntan, alla försök, alla besvikelser.

Jag skulle skrika sen bli livrädd för att det inte går som det ska.

Om det sen visar sig ticka på och allt är bra så ja..jag kan inte föreställa mig känslan.

Jag kan inte sätta mig in i den känslan av att hålla mitt barn i mina armar.

Hur skulle jag berätta för mamma?

Hur skulle jag vara första natten, skulle jag kunna slita ögonen från detta underbara mirakel som ligger där?

Därför är det för mig så himla ofattbart att folk blir gravida som"hoppsan".

Tänk att någon annans hoppsan är en annan människas högsta önskan..

Inatt var min pojkvän en pain in the ass, fast helt omedvetet.

Han rullade tätt tätt intill mig så det blev jätte varmt, jag puttade bort honom.

Kort därefter rullade han tillbaka, jag gjorde samma sak igen.

Sen började han att klappa på min rygg, jag suckade högt.

Efter rullande, varmt, klappande på ryggen så blev ja galen och bet honom.

Allt gjorde han dock i sömnen, haha stackarn.

Visst är det bra att man exprementerar mer med sex, verkligen!
Att lära känna sin kropp är det ultimata för gott självförtroende och så småningom ett bra sexliv.

MEN

När jag glider runt bland bloggar och hör pratet på unga tjejer så känns det som att dom gjort allt.

Inget är längre tabu.

Man har haft den fram och bak och man är vid artonårs ålder JÄTTE erfaren.

Man behöver inte vara så erfaren, och man behöver inte tillfredställa männen jämt.

Prata istället om alla unga tjejer som fortfarande inte fått orgasm.

Eller alla tjejer som inte vet hur man använder kondom, för att det är pinsamt.

Det är väl orgasmen isåfall som ska ligga i fokus, inte hur många hål man haft en snopp i.

Folk höjer på ögonbrynen om man inte testat trekant eller nångång testat lite med en tjejpolare.

Ta allt i eran egen takt för fan, ingen kan bestämma när Du är mogen!

Idag är det måndag.

På fredag har jag ägglossning.

Eller kanske på lördag?
Tänker fan inte köpa såna fler äl-test.

Köpte för nån månad sen och fick spunk och testade i flera dagar, fast jag enligt appen inte skulle ha ägglossning.

Varför testar man sig när man vet att man inte ens har ägglossning, jo..för att man är dum!

Hahaha

Fantastiskt att jag ska åka iväg när jag har ägglossning.

Herregud jag måste skaffa mig en hobby så jag får annat att fokusera på.

Men allt påminner om bebisar.

Och mitt i allt detta så jobbar jag även med barn, inga små sådana men det spelar ingen roll.

Fortsätter att tvinga i pojkvännen Bisolvon och tänker på annat...annat.

Är det bara jag, eller kännas det som att det aldrig kommer att hända mig?
Hur är det för er andra som försöker, tänker ni att"snart är jag där också"

För jag kan verkligen inte ens föreställa mig att jag ska lyckas med detta.

Kanske ska man försöka förbereda sig för vad som händer om det inte går?

Vad gör man då?
Adoption är ju svindyrt.......

Kan inte se mig själv barnlös, VILL INTE!!!!!!!

Men allt ser bra ut där nere sa gyn, så då borde det ju gå?

FAN!!!!

Fick bli ännu mer shopping.

Det är så mycket man behöver...eller, tror man behöver.

Shoppade för 1000 kronor och fick 500 avdrag på ellos, så det var ju rätt okej.

Lite vuxenpoäng för att jag beställde en matta, svindyr, men hoppas den passar fint i köket.

Undrar hur mycket mensen förändras när man försöker skaffa barn?
Klart det händer ju mycket i kroppen, men när mensen plötsligt bara är två dagar så är det ju svårt att tajma äl. oh well..

I allt detta så maler verkligen känslan av att aldrig bli mamma....vad gör man då?
Finner man sig i det bara?
Vaknar upp och är 35 och inget är oförändrat....

Vad är steget efter detta? IVF? Hormonpiller?
Det verkar ju inte vara nå fel på mina hormoner efter x antal blodprov, och gyn sa att allt såg bra ut.

Men sen då?

Samtidigt skriver en bekant på facebook om hur hennes graviditet suger för att hon mår så dåligt.

Graviditet säljes skriker hon då och då.

Det gör rätt ont.

Självklart har hon all rätt i världen att skriva om sin graviditet och om hur jobbig den är, men det gör ont.

Så jag orkade inte se mer, och eftersom jag är som jag är så sa jag tillslut vad jag tyckte

"jag skulle ge alla mina besparingar för att befinna mig där du är nu"

Då blev hon tyst.

Det finns många tips och trixs när man läser runt på Internet.

Dessa metoder är de jag provar, eller kommer att prova.

Slutat med mina antidepp.

Tar inte värktabletter som kan påverka, exempelvis Ipren.

Tar folsyra och b12 samt Mittval kvinna vitamintillskott.

Har även läst en heldel om Bisolvon hostmedicin.

Tydligen är det vanligt att många har för tjocka slemhinnor och därför är det svårt för spermierna att komma in.

Med Bisolvon ska tydligen slemmet bli tunnare, så igår började både jag och killen med att ta en dos var.

Har också läst om rosenrot, men det ska man tydligen gärna ta första mensdagen till äl, så det ska jag börja med i nästa mens.

Jag vet att detta kan låta hysteriskt för många, men du gör verkligen allt för att underlätta och lyckas.

Igår grät jag i min pojkväns armar, det bara kom alla tårar efter min shoppingtur.

Det är så otroligt påfrestande för ALLT att försöka bli med barn.

Och av någon konstig anledning så träffar man en heldel gravida just nu.

Det är rätt jävla jobbigt att träffa människor som "råkade" bli gravida....

Igår köpte jag en bebisgrej.

Det är så jävla galet egentligen, men jag blev tvungen.

Jag tror inte detta är bra egentligen, då stress och press verkligen är det sämsta man kan utsätta sig för.

Men ja..what to do?

Har nu valt att skapa en ny blogg som kommer fokusera helt på önskan om att bli gravid.

För två veckor sedan valde jag att sluta med Flouxetin.

Jag har haft ett helvete med humöret sedan jag träffade min pojkvän och valde då att börja med något som lugnar mitt humör.

Det har hjälpt mig otroligt mycket.

Men då flouxetin kan ge skador på fostret så ska jag nu sluta.

Man får inte sluta tvärt så jag ska nu trappa ned.

Så i en vecka har jag trappat ned med hjälp av en lägre dos, som ska smälta på tungan, och smakar BLÄ.

Är nu inne på andra veckan, då jag ska ta en tablett varannan dag.

Är somsagt 29 år, som jag tror jag skrev i något kommentarsfält.

Har otroliga humörsvängningar i allt detta så jag tyckte att en blogg vore passande.

Har väl egentligen inte försökt så länge aktivt, men har haft oskyddad sex i snart ett år.

Men har försökt att tajma in ägglossning i fyra månader nu.